\nDEN SALIGE HEMMINGS<\/strong><\/span><\/h1>\n
katolska f\u00f6rsamling
\n\u00b7<\/span>
\n\u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND
\n\u00b7<\/span><\/strong><\/span><\/h4>\n![\"\"](\"http:\/\/www.catholicturku.fi\/wp-content\/uploads\/St_Brigitta_1476-210x300.jpg\")
<\/strong><\/span><\/p>\nF\u00f6rsamlingshistoria<\/strong><\/span><\/h1>\n <\/p>\n
\nINNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSom ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska gr\u00e4nser …\u201d Detta beslutades av \u00d6rebroparlamentet 1617.
\n\u00b7<\/span>
\nF\u00f6r de f\u00e5 katolska sj\u00f6m\u00e4nnen, k\u00f6pm\u00e4nnen och hantverkarna som levde i \u00c5bo under 1700-talet var uppr\u00e4ttandet av en f\u00f6rsamling i \u00c5bo av st\u00f6rsta vikt. Det f\u00f6rsta k\u00e4nda katolska pastoraluppdraget i \u00c5bo var bes\u00f6ket av Paolo Moretti, Stockholms provikar, p\u00e5 sensommaren 1796. Efter finska kriget mellan Ryssland och Sverige utplacerades en rysk arm\u00e9 till \u00c5bo, vilka \u00e4ven hade katolska soldater. S\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt bes\u00f6kte katolska pr\u00e4ster fr\u00e5n Vyborg \u00c5bo fr\u00e5n februari 1811 och fram\u00e5t.
\n\u00b7<\/span>
\nUrsprungligen var \u00c5bo en del av S:t Henriks f\u00f6rsamling i Helsingfors. \u00c5r 1890 levde 64 katoliker i den ryska garnisonen i \u00c5bo. Den polska milit\u00e4rpr\u00e4sten erbj\u00f6d m\u00e4ssor i Betel kyrka i \u00c5bo och predikan gavs p\u00e5 polska eller ryska. Katolska soldater hade sin egen kyrkog\u00e5rd n\u00e4ra den ortodoxa kyrkog\u00e5rden. Senare nyttjades en del av den \u00e4ven av den katolska f\u00f6rsamlingen. I b\u00f6rjan av 1900-talet kom n\u00e5gra f\u00e5 italienskf\u00f6dda och tyskf\u00f6dda familjer till \u00c5bo och beh\u00f6vde katolsk pastoral v\u00e5rd. Ut\u00f6ver dessa var staden hem f\u00f6r italienska k\u00f6pm\u00e4n och gatumusikanter. Den tyska bryggaren Maximilian Heining arbetade p\u00e5 Aura bryggeri och bidrog till att m\u00e4ssan startades i \u00c5bo regelbundet.
\n\u00b7<\/span>
\nN\u00e4r det finska apostoliska vikariatet grundades 1920 f\u00f6rb\u00e4ttrade det situationen f\u00f6r katolikerna i \u00c5bo. Fr\u00e5n 1922 reste kyrkoherde Johannes van Gijsel till \u00c5bo ungef\u00e4r en g\u00e5ng i m\u00e5naden. M\u00e4ssor erbj\u00f6ds hemma hos bryggaren Heining. Det var vanligtvis cirka tjugo f\u00f6rsamlingsbor n\u00e4rvarande. Predikan gavs p\u00e5 svenska eller tyska. Bikter h\u00f6lls ocks\u00e5 p\u00e5 dessa spr\u00e5k.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nPARKGATAN 1<\/b><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingen beh\u00f6vde sina egna anl\u00e4ggningar. F\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l, hyrde kyrkoherde Van Gijsel en blygsam tr\u00e4byggnad n\u00e4ra Martinsbron (Parkgatan 1). Huset var i d\u00e5ligt skick, kapellet var kallt p\u00e5 vintern och v\u00e4ggarna var t\u00e4ckta med gulnade, trasiga tapeter. I denna \u201dhydda\u201d deltog en liten grupp trofasta i samma heliga m\u00e4ssa som hade erbjudits i \u00c5bo domkyrka enligt Missale Aboense. Parkgatans kapell invigdes den 17 juni 1922 och till\u00e4gnades heliga Birgitta. Sen dess erbj\u00f6ds en regelbunden m\u00e4ssa varje m\u00e5nad i kapellet. ”Det var vanligtvis cirka 30 personer n\u00e4rvarande, inklusive en gatupositivspelare, ett par glassf\u00f6rs\u00e4ljare, n\u00e5gra k\u00f6pm\u00e4n med sina familjer, en basarchef och n\u00e5gra tyska bryggare.”<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGERSGATAN 14 OCH GRUNDANDET AV EN OBEROENDE F\u00d6RSAMLING<\/b><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nKapellet p\u00e5 Parkgatan kunde inte betraktas som en permanent l\u00f6sning, s\u00e5 kyrkoherden van Gijsel var tvungen att hitta en ny plats f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Man hittade den p\u00e5 Birgersgatan i n\u00e4rheten av den nuvarande kyrkan. Gatans namn \u00e4r idag Ursinsgatan. Birgersgatans kapell byggdes genom att ta bort en v\u00e4gg mellan tv\u00e5 rum. L\u00e4genheten inkluderade ocks\u00e5 ett pr\u00e4strum och ett k\u00f6k. Pr\u00e4strummet anv\u00e4ndes senare som pr\u00e4stens arbetsrum, sovrum, sakristia och g\u00e4strum. Samtidigt var k\u00f6ket ocks\u00e5 bostad f\u00f6r en klosterbror som agerade som assistent f\u00f6r kyrkoherde.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n![\"\"](\"http:\/\/www.catholicturku.fi\/wp-content\/uploads\/birgerink14-300x250.jpg\")
<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nKapellbyggnaden f\u00f6rv\u00e4rvades och renoverades under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1926. Den 3 juni, Corpus Christis h\u00f6gtid, erbj\u00f6d Van Gijsel den f\u00f6rsta m\u00e4ssan d\u00e4r. Fader Guliemus Cobben uts\u00e5gs till kyrkoherde i \u00c5bo och predikade d\u00e4r f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen den 26 september 1926. Fader Cobben stannade kvar i \u00c5bo och b\u00f6rjade f\u00f6ra sina egna kyrkob\u00f6cker. Fram till dess hade f\u00f6rsamlingsborna varit medlemmar i Helsingfors f\u00f6rsamling. S\u00e5ledes f\u00f6ddes \u00c5bo f\u00f6rsamling.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\nKyrkoherde Guliemus Cobben (f. 1897, d.1985) f\u00f6ddes i Holland och tillh\u00f6rde Jesu Hj\u00e4rtas Ordens pr\u00e4sterna. N\u00e4r han kom till \u00c5bo var han 29 \u00e5r. Under de f\u00f6rsta \u00e5ren predikade han fr\u00e4mst p\u00e5 svenska och tyska, d\u00e5 dessa spr\u00e5k f\u00f6rstods b\u00e4ttre av f\u00f6rsamlingsbor \u00e4n finska. Kyrkoherde Cobben var en glad, spontan och v\u00e4lvillig ung pr\u00e4st som utan klagom\u00e5l n\u00f6jde sig med de tr\u00e5nga f\u00f6rh\u00e5llandena i hans pr\u00e4stg\u00e5rd.
\n\u00b7<\/span>
\nFr\u00e5n 1931 arbetade bror Erik, en tidigare sj\u00f6kapten, som assistent till kyrkoherden. Han lagade mat, lagade kl\u00e4der och serverade i m\u00e4ssor. Eftersom matutgifterna m\u00e5ste minimeras, var m\u00e5ltiderna blygsamma och kyrkoherdens h\u00e4lsa minskade. Cobbens tid som kyrkoherde i \u00c5bo varade i n\u00e4stan \u00e5tta \u00e5r. 1934 utn\u00e4mndes Cobben till apostolisk vicar och invigdes till biskop i Nederl\u00e4nderna. F\u00f6rsamlingsbor gladde sig \u00f6ver utn\u00e4mningen, men blev ledsna \u00f6ver att de f\u00f6rlorade sin \u00e4lskade kyrkoherde.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGERSGATAN 15<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingens andra kyrkoherde var Laurentius Holzer (f. 1897, d. 1978). N\u00e4r Holzer anl\u00e4nde 1922 var han en holl\u00e4ndsk f\u00f6rsamlingspr\u00e4st och inte anknuten till n\u00e5gon orden. Han betraktades som en skicklig ekonom och arkitekt. Dessa f\u00e4rdigheter var n\u00f6dv\u00e4ndiga i \u00c5bo f\u00f6rsamling. Invigningen firades den 4 augusti 1935. Kyrkoherden Holzer \u00e5kte genast till Nederl\u00e4nderna f\u00f6r att samla in pengar och n\u00e4r han \u00e5terv\u00e4nde k\u00f6ptes tomten p\u00e5 Birgersgatan 15. Ink\u00f6pspriset var 395 000 mark och bankl\u00e5net skulle vara 350 000 mark med r\u00e4nta och amortering. Detta skulle betalas av med lotterier, insamlingar och olika aff\u00e4rstransaktioner. Det nya kapellet slutf\u00f6rdes snabbt och invigningen h\u00f6lls p\u00e5 pingst h\u00f6gtiden den sista maj 1936.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n![\"\"](\"http:\/\/www.catholicturku.fi\/wp-content\/uploads\/birgerinkatu-300x200.jpg\")
<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nJ\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende kapell var kapellet p\u00e5 Birgersgatan 15 rymligt och vackert. Ett sk\u00e5paltare dekorerat med tr\u00e4skulpturer var en g\u00e5va fr\u00e5n de nederl\u00e4ndska klostersystrarna. F\u00f6r att lindra f\u00f6rsamlingens skuldb\u00f6rda gjorde kyrkoherde l\u00e5nga resor till Europa f\u00f6r att samla in pengar. N\u00e4r den politiska situationen blev turbulent h\u00f6sten 1939 flyttade m\u00e5nga f\u00f6rsamlingsbor till Tyskland eller Sverige. N\u00e5gra flyttade \u00e4ven till och med till Italien. Ytterligare andra flyttade ut fr\u00e5n staden till landsbygden f\u00f6r att skydda sig mot bombningar.
\n\u00b7<\/span>
\nUnder vinterkriget erbj\u00f6ds det bara morgonm\u00e4ssorna i kapellet. Att leva i pr\u00e4stg\u00e5rden var farligt eftersom bombskyddet inte l\u00e5g i n\u00e4rheten och j\u00e4rnv\u00e4gsstationen l\u00e5g n\u00e4stan intill. S\u00e5ledes flyttade kyrkoherde till Kristinagatan, vilket var ett s\u00e4krare st\u00e4lle att bo p\u00e5. N\u00e4r det var sv\u00e5rt att samla in pengar f\u00f6r att driva f\u00f6rsamlingen under kriget f\u00f6rs\u00f6kte kyrkoherde Holzer att hitta andra s\u00e4tt. Han gjorde leksaker av plankbitar som sen s\u00e5ldes i Wilhelm Casagrandes butik. Produkterna handlades v\u00e4l, men f\u00f6retagets verksamhet avbr\u00f6ts efter att biskopen p\u00e5pekade att en s\u00e5dan aff\u00e4rsstr\u00e4van inte var l\u00e4mplig f\u00f6r en pr\u00e4st.
\n\u00b7<\/span>
\nEfter slutet av andra v\u00e4rldskriget \u00e5tergick pr\u00e4sten till sin insamling och han reste \u00e4ven till Rom. H\u00e4r klargjorde han sin aff\u00e4rsverksamhet till p\u00e5vens sekreterare, vilket resulterade i Vatikanens godk\u00e4nnande. Han bes\u00f6kte ocks\u00e5 Nederl\u00e4nderna och fick 10 000 dollar i st\u00f6d fr\u00e5n Jesu Hj\u00e4rtas Orden och spenderade hela summan p\u00e5 tulpanl\u00f6kor. N\u00e4r tulpanerna anl\u00e4nde till Finland s\u00e5lde han dem p\u00e5 en auktion i Helsingfors f\u00f6r 50 000 dollar. D\u00e4refter importerade Holzer ris och apelsiner. Han s\u00e5lde delikatesserna till ett lukrativt pris och kunde p\u00e5 detta s\u00e4tt betala byggskulderna f\u00f6r kapellet I \u00c5bo. Med de \u00e5terst\u00e5ende pengarna byggde han ett tre v\u00e5nings hus f\u00f6r systrarnas barnhem och f\u00f6rskola i slutet av 1940-talet. Kyrkoherden gjorde sj\u00e4lv ritningarna till den nya byggnaden och arbetade ocks\u00e5 som byggare. Byggnaden var klar f\u00f6r inflyttning i augusti 1949.
\n\u00b7<\/span>
\nFem systrar av Jesu Hj\u00e4rtas Orden bosatte sig i huset varefter barnhemmet \u00f6ppnade sina d\u00f6rrar. I b\u00f6rjan fanns det cirka 30 barn p\u00e5 barnhemmet och upp till 80 barn i f\u00f6rskolan. De svartbesl\u00f6jade systrarnas utseende var en ovanlig syn i \u00c5bo och de intervjuades i tidningarna. Barnhemmet slutade fungera p\u00e5 1950-talet n\u00e4r det inte beh\u00f6vdes mer, men f\u00f6rskolan fungerade \u00e4nda fram till v\u00e5ren 1984.
\n\u00b7<\/span>
\nFader Jan Snijders (f. 1912, d. 1972) var kyrkoherde fr\u00e5n 1949 till 1967. Han f\u00f6ddes ocks\u00e5 i Nederl\u00e4nderna. Snijders ville berika f\u00f6rsamlingens andliga liv och bilda en enda familj ur sin spridda flock. M\u00e5nga k\u00e4nde att hans mandatperiod var en tid f\u00f6r andlig tillv\u00e4xt. Han f\u00f6rs\u00f6kte utveckla k\u00f6ren och var ocks\u00e5 intresserad av att arbeta med barn och ungdomar. N\u00e4r hans energi minskade best\u00e4mde han sig f\u00f6r att tj\u00e4nstg\u00f6ra som sjukhuspr\u00e4st i Tyskland.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nATT BYGGA EN NY KYRKA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n1966 fanns det 225 medlemmar i f\u00f6rsamlingen och 157 av dem var finska medborgare. Antalet finsktalande f\u00f6rsamlingsbor v\u00e4xte l\u00e5ngsamt. Samtidigt bytte m\u00e5nga av den ursprungligen utl\u00e4ndsk talande familjerna till finska efternamn. Den sista m\u00e4ssan i tr\u00e4kapellet p\u00e5 Ursinsgatan 15 h\u00f6lls den 6 januari 1966. Bara n\u00e5gra veckor senare revs byggnaden. M\u00e4ssorna \u00e4gde sedan rum i kapellet i systrarnas hus, tills den nya kyrkan var klar.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n![\"\"](\"http:\/\/www.catholicturku.fi\/wp-content\/uploads\/luostarinoviaukko-300x200.jpg\")
\nKlostrets huvuding\u00e5ng.<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nRitningarna av den nuvarande heliga Birgittas och den salige Hemmings kyrka ritades av arkitekten A.S. Sandel samt finansieringen hanterades av Holzer \u00e4ven denna g\u00e5ng. Den nya kyrkan invigdes den 5 november 1966.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/em>![\"\"](\"http:\/\/www.catholicturku.fi\/wp-content\/uploads\/kirkkorakenteilla.jpg\")
<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nM\u00e5lat glas och andra konstf\u00f6rem\u00e5l \u00e4r fader J. De Vissers verk. P\u00e5 v\u00e4ggen bakom altaret fanns ursprungligen ett stort kors gjord av j\u00e4rn och st\u00e5l. Det fanns ocks\u00e5 sex kopparljusstakar bredvid altaret. P\u00e5 bakv\u00e4ggen fanns bilder av kyrkans beskyddare, heliga Birgitta och den salige Hemming. Dopsnittet l\u00e5g i sidokapellet.
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n![\"\"](\"http:\/\/www.catholicturku.fi\/wp-content\/uploads\/lasimaalaus-1-300x175.jpg\")
<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet finns en vision om Kristus som universums centrala figur och skapelse i det stora f\u00f6nstret mot gatasidan. Huvudtemat \u00e4r den gamla kristna symbolen av en fisk- och br\u00f6dkorg. Den stora fisken, Kristus, leder sina f\u00f6ljare. F\u00f6nstret p\u00e5 sidokapellet illustrerar den katolska kyrkans historia i Finland. Den visar n\u00e4r S:t Eric och S:t Henrik anl\u00e4nder till korst\u00e5get och den medeltida biskopen som sitter p\u00e5 hans tron. Dessutom har f\u00f6nstret Jungfru Maria med barnet Jesus bredvid \u00c5bo domkyrka och \u00c5bo vapensk\u00f6ld.
\n\u00b7<\/span>
\nBiskop Cobben invigde kyrkan och de flesta av de katolska pr\u00e4sterna, systrarna och br\u00f6derna som arbetade i Finland var n\u00e4rvarande. Biskopen v\u00e4lsignade kyrkans hall och placerade relikerna fr\u00e5n Heliga Birgitta, S:t Laurentius, S:t Bonifacius och S:ta Cecilia p\u00e5 altaret. Biskop Verschuren erbj\u00f6d den f\u00f6rsta m\u00e4ssan med hj\u00e4lp av flera pr\u00e4ster, vid det nya altaret. Vid den tiden var Teresaf\u00f6reningen mest livligt med tjugo aktiva medlemmar. Stolar i f\u00f6rsamlingshuset k\u00f6ptes med medel som samlats in av f\u00f6reningen. N\u00e4sta kyrkoherde, fader Jan Paus inledde sin tj\u00e4nst i f\u00f6rsamlingen den 23 mars 1967 och fortsatte i fjorton \u00e5r. P\u00e5 hans initiativ b\u00f6rjade man med kyrkokaffe efter s\u00f6ndagsm\u00e4ssan.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nFader Frans Voss var kyrkoherde i \u00c5bo fr\u00e5n 1981 till 1993. Han f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5teruppliva liturgin, betonade rollen som lektorer, akoliter och k\u00f6ren. Han organiserade ocks\u00e5 s\u00e5ngpr\u00f6vningar f\u00f6r l\u00e4ra sig nya stycken.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span><\/h6>\n![\"\"](\"http:\/\/www.catholicturku.fi\/wp-content\/uploads\/isavossjaessu-150x300.jpg\")
<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingsr\u00e5dets arbete \u00f6kade och blev mer effektivt. Det separata ekonomiska r\u00e5det fick i uppdrag att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rsamlingens kroniskt bristf\u00e4lliga ekonomi.
\n\u00b7<\/span>
\nV\u00e5ren 1985 \u00e5kte kyrkoherde Voss och en grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena. Ett av syftena med bes\u00f6ket var att uppmuntra birgittasystrarna att etablera ett nytt kloster i \u00c5bo och 1986 intr\u00e4ffade detta.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGITTASYSTRARNA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n![\"\"](\"http:\/\/www.catholicturku.fi\/wp-content\/uploads\/sisaret-300x169.jpg\")
<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n![\"\"](\"http:\/\/www.catholicturku.fi\/wp-content\/uploads\/isapeterjarenate-300x177.jpg\")
<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n![\"\"](\"http:\/\/www.catholicturku.fi\/wp-content\/uploads\/sali-300x199.jpg\")
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n![\"\"](\"http:\/\/www.catholicturku.fi\/wp-content\/uploads\/adoraatio2-271x300.jpg\")
<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
<\/strong><\/span><\/p>\nF\u00f6rsamlingshistoria<\/strong><\/span><\/h1>\n <\/p>\n
\nINNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSom ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska gr\u00e4nser …\u201d Detta beslutades av \u00d6rebroparlamentet 1617.
\n\u00b7<\/span>
\nF\u00f6r de f\u00e5 katolska sj\u00f6m\u00e4nnen, k\u00f6pm\u00e4nnen och hantverkarna som levde i \u00c5bo under 1700-talet var uppr\u00e4ttandet av en f\u00f6rsamling i \u00c5bo av st\u00f6rsta vikt. Det f\u00f6rsta k\u00e4nda katolska pastoraluppdraget i \u00c5bo var bes\u00f6ket av Paolo Moretti, Stockholms provikar, p\u00e5 sensommaren 1796. Efter finska kriget mellan Ryssland och Sverige utplacerades en rysk arm\u00e9 till \u00c5bo, vilka \u00e4ven hade katolska soldater. S\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt bes\u00f6kte katolska pr\u00e4ster fr\u00e5n Vyborg \u00c5bo fr\u00e5n februari 1811 och fram\u00e5t.
\n\u00b7<\/span>
\nUrsprungligen var \u00c5bo en del av S:t Henriks f\u00f6rsamling i Helsingfors. \u00c5r 1890 levde 64 katoliker i den ryska garnisonen i \u00c5bo. Den polska milit\u00e4rpr\u00e4sten erbj\u00f6d m\u00e4ssor i Betel kyrka i \u00c5bo och predikan gavs p\u00e5 polska eller ryska. Katolska soldater hade sin egen kyrkog\u00e5rd n\u00e4ra den ortodoxa kyrkog\u00e5rden. Senare nyttjades en del av den \u00e4ven av den katolska f\u00f6rsamlingen. I b\u00f6rjan av 1900-talet kom n\u00e5gra f\u00e5 italienskf\u00f6dda och tyskf\u00f6dda familjer till \u00c5bo och beh\u00f6vde katolsk pastoral v\u00e5rd. Ut\u00f6ver dessa var staden hem f\u00f6r italienska k\u00f6pm\u00e4n och gatumusikanter. Den tyska bryggaren Maximilian Heining arbetade p\u00e5 Aura bryggeri och bidrog till att m\u00e4ssan startades i \u00c5bo regelbundet.
\n\u00b7<\/span>
\nN\u00e4r det finska apostoliska vikariatet grundades 1920 f\u00f6rb\u00e4ttrade det situationen f\u00f6r katolikerna i \u00c5bo. Fr\u00e5n 1922 reste kyrkoherde Johannes van Gijsel till \u00c5bo ungef\u00e4r en g\u00e5ng i m\u00e5naden. M\u00e4ssor erbj\u00f6ds hemma hos bryggaren Heining. Det var vanligtvis cirka tjugo f\u00f6rsamlingsbor n\u00e4rvarande. Predikan gavs p\u00e5 svenska eller tyska. Bikter h\u00f6lls ocks\u00e5 p\u00e5 dessa spr\u00e5k.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nPARKGATAN 1<\/b><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingen beh\u00f6vde sina egna anl\u00e4ggningar. F\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l, hyrde kyrkoherde Van Gijsel en blygsam tr\u00e4byggnad n\u00e4ra Martinsbron (Parkgatan 1). Huset var i d\u00e5ligt skick, kapellet var kallt p\u00e5 vintern och v\u00e4ggarna var t\u00e4ckta med gulnade, trasiga tapeter. I denna \u201dhydda\u201d deltog en liten grupp trofasta i samma heliga m\u00e4ssa som hade erbjudits i \u00c5bo domkyrka enligt Missale Aboense. Parkgatans kapell invigdes den 17 juni 1922 och till\u00e4gnades heliga Birgitta. Sen dess erbj\u00f6ds en regelbunden m\u00e4ssa varje m\u00e5nad i kapellet. ”Det var vanligtvis cirka 30 personer n\u00e4rvarande, inklusive en gatupositivspelare, ett par glassf\u00f6rs\u00e4ljare, n\u00e5gra k\u00f6pm\u00e4n med sina familjer, en basarchef och n\u00e5gra tyska bryggare.”<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGERSGATAN 14 OCH GRUNDANDET AV EN OBEROENDE F\u00d6RSAMLING<\/b><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nKapellet p\u00e5 Parkgatan kunde inte betraktas som en permanent l\u00f6sning, s\u00e5 kyrkoherden van Gijsel var tvungen att hitta en ny plats f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Man hittade den p\u00e5 Birgersgatan i n\u00e4rheten av den nuvarande kyrkan. Gatans namn \u00e4r idag Ursinsgatan. Birgersgatans kapell byggdes genom att ta bort en v\u00e4gg mellan tv\u00e5 rum. L\u00e4genheten inkluderade ocks\u00e5 ett pr\u00e4strum och ett k\u00f6k. Pr\u00e4strummet anv\u00e4ndes senare som pr\u00e4stens arbetsrum, sovrum, sakristia och g\u00e4strum. Samtidigt var k\u00f6ket ocks\u00e5 bostad f\u00f6r en klosterbror som agerade som assistent f\u00f6r kyrkoherde.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nKapellbyggnaden f\u00f6rv\u00e4rvades och renoverades under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1926. Den 3 juni, Corpus Christis h\u00f6gtid, erbj\u00f6d Van Gijsel den f\u00f6rsta m\u00e4ssan d\u00e4r. Fader Guliemus Cobben uts\u00e5gs till kyrkoherde i \u00c5bo och predikade d\u00e4r f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen den 26 september 1926. Fader Cobben stannade kvar i \u00c5bo och b\u00f6rjade f\u00f6ra sina egna kyrkob\u00f6cker. Fram till dess hade f\u00f6rsamlingsborna varit medlemmar i Helsingfors f\u00f6rsamling. S\u00e5ledes f\u00f6ddes \u00c5bo f\u00f6rsamling.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\nKyrkoherde Guliemus Cobben (f. 1897, d.1985) f\u00f6ddes i Holland och tillh\u00f6rde Jesu Hj\u00e4rtas Ordens pr\u00e4sterna. N\u00e4r han kom till \u00c5bo var han 29 \u00e5r. Under de f\u00f6rsta \u00e5ren predikade han fr\u00e4mst p\u00e5 svenska och tyska, d\u00e5 dessa spr\u00e5k f\u00f6rstods b\u00e4ttre av f\u00f6rsamlingsbor \u00e4n finska. Kyrkoherde Cobben var en glad, spontan och v\u00e4lvillig ung pr\u00e4st som utan klagom\u00e5l n\u00f6jde sig med de tr\u00e5nga f\u00f6rh\u00e5llandena i hans pr\u00e4stg\u00e5rd.
\n\u00b7<\/span>
\nFr\u00e5n 1931 arbetade bror Erik, en tidigare sj\u00f6kapten, som assistent till kyrkoherden. Han lagade mat, lagade kl\u00e4der och serverade i m\u00e4ssor. Eftersom matutgifterna m\u00e5ste minimeras, var m\u00e5ltiderna blygsamma och kyrkoherdens h\u00e4lsa minskade. Cobbens tid som kyrkoherde i \u00c5bo varade i n\u00e4stan \u00e5tta \u00e5r. 1934 utn\u00e4mndes Cobben till apostolisk vicar och invigdes till biskop i Nederl\u00e4nderna. F\u00f6rsamlingsbor gladde sig \u00f6ver utn\u00e4mningen, men blev ledsna \u00f6ver att de f\u00f6rlorade sin \u00e4lskade kyrkoherde.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGERSGATAN 15<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingens andra kyrkoherde var Laurentius Holzer (f. 1897, d. 1978). N\u00e4r Holzer anl\u00e4nde 1922 var han en holl\u00e4ndsk f\u00f6rsamlingspr\u00e4st och inte anknuten till n\u00e5gon orden. Han betraktades som en skicklig ekonom och arkitekt. Dessa f\u00e4rdigheter var n\u00f6dv\u00e4ndiga i \u00c5bo f\u00f6rsamling. Invigningen firades den 4 augusti 1935. Kyrkoherden Holzer \u00e5kte genast till Nederl\u00e4nderna f\u00f6r att samla in pengar och n\u00e4r han \u00e5terv\u00e4nde k\u00f6ptes tomten p\u00e5 Birgersgatan 15. Ink\u00f6pspriset var 395 000 mark och bankl\u00e5net skulle vara 350 000 mark med r\u00e4nta och amortering. Detta skulle betalas av med lotterier, insamlingar och olika aff\u00e4rstransaktioner. Det nya kapellet slutf\u00f6rdes snabbt och invigningen h\u00f6lls p\u00e5 pingst h\u00f6gtiden den sista maj 1936.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nJ\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende kapell var kapellet p\u00e5 Birgersgatan 15 rymligt och vackert. Ett sk\u00e5paltare dekorerat med tr\u00e4skulpturer var en g\u00e5va fr\u00e5n de nederl\u00e4ndska klostersystrarna. F\u00f6r att lindra f\u00f6rsamlingens skuldb\u00f6rda gjorde kyrkoherde l\u00e5nga resor till Europa f\u00f6r att samla in pengar. N\u00e4r den politiska situationen blev turbulent h\u00f6sten 1939 flyttade m\u00e5nga f\u00f6rsamlingsbor till Tyskland eller Sverige. N\u00e5gra flyttade \u00e4ven till och med till Italien. Ytterligare andra flyttade ut fr\u00e5n staden till landsbygden f\u00f6r att skydda sig mot bombningar.
\n\u00b7<\/span>
\nUnder vinterkriget erbj\u00f6ds det bara morgonm\u00e4ssorna i kapellet. Att leva i pr\u00e4stg\u00e5rden var farligt eftersom bombskyddet inte l\u00e5g i n\u00e4rheten och j\u00e4rnv\u00e4gsstationen l\u00e5g n\u00e4stan intill. S\u00e5ledes flyttade kyrkoherde till Kristinagatan, vilket var ett s\u00e4krare st\u00e4lle att bo p\u00e5. N\u00e4r det var sv\u00e5rt att samla in pengar f\u00f6r att driva f\u00f6rsamlingen under kriget f\u00f6rs\u00f6kte kyrkoherde Holzer att hitta andra s\u00e4tt. Han gjorde leksaker av plankbitar som sen s\u00e5ldes i Wilhelm Casagrandes butik. Produkterna handlades v\u00e4l, men f\u00f6retagets verksamhet avbr\u00f6ts efter att biskopen p\u00e5pekade att en s\u00e5dan aff\u00e4rsstr\u00e4van inte var l\u00e4mplig f\u00f6r en pr\u00e4st.
\n\u00b7<\/span>
\nEfter slutet av andra v\u00e4rldskriget \u00e5tergick pr\u00e4sten till sin insamling och han reste \u00e4ven till Rom. H\u00e4r klargjorde han sin aff\u00e4rsverksamhet till p\u00e5vens sekreterare, vilket resulterade i Vatikanens godk\u00e4nnande. Han bes\u00f6kte ocks\u00e5 Nederl\u00e4nderna och fick 10 000 dollar i st\u00f6d fr\u00e5n Jesu Hj\u00e4rtas Orden och spenderade hela summan p\u00e5 tulpanl\u00f6kor. N\u00e4r tulpanerna anl\u00e4nde till Finland s\u00e5lde han dem p\u00e5 en auktion i Helsingfors f\u00f6r 50 000 dollar. D\u00e4refter importerade Holzer ris och apelsiner. Han s\u00e5lde delikatesserna till ett lukrativt pris och kunde p\u00e5 detta s\u00e4tt betala byggskulderna f\u00f6r kapellet I \u00c5bo. Med de \u00e5terst\u00e5ende pengarna byggde han ett tre v\u00e5nings hus f\u00f6r systrarnas barnhem och f\u00f6rskola i slutet av 1940-talet. Kyrkoherden gjorde sj\u00e4lv ritningarna till den nya byggnaden och arbetade ocks\u00e5 som byggare. Byggnaden var klar f\u00f6r inflyttning i augusti 1949.
\n\u00b7<\/span>
\nFem systrar av Jesu Hj\u00e4rtas Orden bosatte sig i huset varefter barnhemmet \u00f6ppnade sina d\u00f6rrar. I b\u00f6rjan fanns det cirka 30 barn p\u00e5 barnhemmet och upp till 80 barn i f\u00f6rskolan. De svartbesl\u00f6jade systrarnas utseende var en ovanlig syn i \u00c5bo och de intervjuades i tidningarna. Barnhemmet slutade fungera p\u00e5 1950-talet n\u00e4r det inte beh\u00f6vdes mer, men f\u00f6rskolan fungerade \u00e4nda fram till v\u00e5ren 1984.
\n\u00b7<\/span>
\nFader Jan Snijders (f. 1912, d. 1972) var kyrkoherde fr\u00e5n 1949 till 1967. Han f\u00f6ddes ocks\u00e5 i Nederl\u00e4nderna. Snijders ville berika f\u00f6rsamlingens andliga liv och bilda en enda familj ur sin spridda flock. M\u00e5nga k\u00e4nde att hans mandatperiod var en tid f\u00f6r andlig tillv\u00e4xt. Han f\u00f6rs\u00f6kte utveckla k\u00f6ren och var ocks\u00e5 intresserad av att arbeta med barn och ungdomar. N\u00e4r hans energi minskade best\u00e4mde han sig f\u00f6r att tj\u00e4nstg\u00f6ra som sjukhuspr\u00e4st i Tyskland.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nATT BYGGA EN NY KYRKA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n1966 fanns det 225 medlemmar i f\u00f6rsamlingen och 157 av dem var finska medborgare. Antalet finsktalande f\u00f6rsamlingsbor v\u00e4xte l\u00e5ngsamt. Samtidigt bytte m\u00e5nga av den ursprungligen utl\u00e4ndsk talande familjerna till finska efternamn. Den sista m\u00e4ssan i tr\u00e4kapellet p\u00e5 Ursinsgatan 15 h\u00f6lls den 6 januari 1966. Bara n\u00e5gra veckor senare revs byggnaden. M\u00e4ssorna \u00e4gde sedan rum i kapellet i systrarnas hus, tills den nya kyrkan var klar.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKlostrets huvuding\u00e5ng.<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nRitningarna av den nuvarande heliga Birgittas och den salige Hemmings kyrka ritades av arkitekten A.S. Sandel samt finansieringen hanterades av Holzer \u00e4ven denna g\u00e5ng. Den nya kyrkan invigdes den 5 november 1966.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nM\u00e5lat glas och andra konstf\u00f6rem\u00e5l \u00e4r fader J. De Vissers verk. P\u00e5 v\u00e4ggen bakom altaret fanns ursprungligen ett stort kors gjord av j\u00e4rn och st\u00e5l. Det fanns ocks\u00e5 sex kopparljusstakar bredvid altaret. P\u00e5 bakv\u00e4ggen fanns bilder av kyrkans beskyddare, heliga Birgitta och den salige Hemming. Dopsnittet l\u00e5g i sidokapellet.
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet finns en vision om Kristus som universums centrala figur och skapelse i det stora f\u00f6nstret mot gatasidan. Huvudtemat \u00e4r den gamla kristna symbolen av en fisk- och br\u00f6dkorg. Den stora fisken, Kristus, leder sina f\u00f6ljare. F\u00f6nstret p\u00e5 sidokapellet illustrerar den katolska kyrkans historia i Finland. Den visar n\u00e4r S:t Eric och S:t Henrik anl\u00e4nder till korst\u00e5get och den medeltida biskopen som sitter p\u00e5 hans tron. Dessutom har f\u00f6nstret Jungfru Maria med barnet Jesus bredvid \u00c5bo domkyrka och \u00c5bo vapensk\u00f6ld.
\n\u00b7<\/span>
\nBiskop Cobben invigde kyrkan och de flesta av de katolska pr\u00e4sterna, systrarna och br\u00f6derna som arbetade i Finland var n\u00e4rvarande. Biskopen v\u00e4lsignade kyrkans hall och placerade relikerna fr\u00e5n Heliga Birgitta, S:t Laurentius, S:t Bonifacius och S:ta Cecilia p\u00e5 altaret. Biskop Verschuren erbj\u00f6d den f\u00f6rsta m\u00e4ssan med hj\u00e4lp av flera pr\u00e4ster, vid det nya altaret. Vid den tiden var Teresaf\u00f6reningen mest livligt med tjugo aktiva medlemmar. Stolar i f\u00f6rsamlingshuset k\u00f6ptes med medel som samlats in av f\u00f6reningen. N\u00e4sta kyrkoherde, fader Jan Paus inledde sin tj\u00e4nst i f\u00f6rsamlingen den 23 mars 1967 och fortsatte i fjorton \u00e5r. P\u00e5 hans initiativ b\u00f6rjade man med kyrkokaffe efter s\u00f6ndagsm\u00e4ssan.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nFader Frans Voss var kyrkoherde i \u00c5bo fr\u00e5n 1981 till 1993. Han f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5teruppliva liturgin, betonade rollen som lektorer, akoliter och k\u00f6ren. Han organiserade ocks\u00e5 s\u00e5ngpr\u00f6vningar f\u00f6r l\u00e4ra sig nya stycken.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingsr\u00e5dets arbete \u00f6kade och blev mer effektivt. Det separata ekonomiska r\u00e5det fick i uppdrag att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rsamlingens kroniskt bristf\u00e4lliga ekonomi.
\n\u00b7<\/span>
\nV\u00e5ren 1985 \u00e5kte kyrkoherde Voss och en grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena. Ett av syftena med bes\u00f6ket var att uppmuntra birgittasystrarna att etablera ett nytt kloster i \u00c5bo och 1986 intr\u00e4ffade detta.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGITTASYSTRARNA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\u00b7<\/span><\/h6>\nSom ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska gr\u00e4nser …\u201d Detta beslutades av \u00d6rebroparlamentet 1617.
\n\u00b7<\/span>
\nF\u00f6r de f\u00e5 katolska sj\u00f6m\u00e4nnen, k\u00f6pm\u00e4nnen och hantverkarna som levde i \u00c5bo under 1700-talet var uppr\u00e4ttandet av en f\u00f6rsamling i \u00c5bo av st\u00f6rsta vikt. Det f\u00f6rsta k\u00e4nda katolska pastoraluppdraget i \u00c5bo var bes\u00f6ket av Paolo Moretti, Stockholms provikar, p\u00e5 sensommaren 1796. Efter finska kriget mellan Ryssland och Sverige utplacerades en rysk arm\u00e9 till \u00c5bo, vilka \u00e4ven hade katolska soldater. S\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt bes\u00f6kte katolska pr\u00e4ster fr\u00e5n Vyborg \u00c5bo fr\u00e5n februari 1811 och fram\u00e5t.
\n\u00b7<\/span>
\nUrsprungligen var \u00c5bo en del av S:t Henriks f\u00f6rsamling i Helsingfors. \u00c5r 1890 levde 64 katoliker i den ryska garnisonen i \u00c5bo. Den polska milit\u00e4rpr\u00e4sten erbj\u00f6d m\u00e4ssor i Betel kyrka i \u00c5bo och predikan gavs p\u00e5 polska eller ryska. Katolska soldater hade sin egen kyrkog\u00e5rd n\u00e4ra den ortodoxa kyrkog\u00e5rden. Senare nyttjades en del av den \u00e4ven av den katolska f\u00f6rsamlingen. I b\u00f6rjan av 1900-talet kom n\u00e5gra f\u00e5 italienskf\u00f6dda och tyskf\u00f6dda familjer till \u00c5bo och beh\u00f6vde katolsk pastoral v\u00e5rd. Ut\u00f6ver dessa var staden hem f\u00f6r italienska k\u00f6pm\u00e4n och gatumusikanter. Den tyska bryggaren Maximilian Heining arbetade p\u00e5 Aura bryggeri och bidrog till att m\u00e4ssan startades i \u00c5bo regelbundet.
\n\u00b7<\/span>
\nN\u00e4r det finska apostoliska vikariatet grundades 1920 f\u00f6rb\u00e4ttrade det situationen f\u00f6r katolikerna i \u00c5bo. Fr\u00e5n 1922 reste kyrkoherde Johannes van Gijsel till \u00c5bo ungef\u00e4r en g\u00e5ng i m\u00e5naden. M\u00e4ssor erbj\u00f6ds hemma hos bryggaren Heining. Det var vanligtvis cirka tjugo f\u00f6rsamlingsbor n\u00e4rvarande. Predikan gavs p\u00e5 svenska eller tyska. Bikter h\u00f6lls ocks\u00e5 p\u00e5 dessa spr\u00e5k.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nPARKGATAN 1<\/b><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingen beh\u00f6vde sina egna anl\u00e4ggningar. F\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l, hyrde kyrkoherde Van Gijsel en blygsam tr\u00e4byggnad n\u00e4ra Martinsbron (Parkgatan 1). Huset var i d\u00e5ligt skick, kapellet var kallt p\u00e5 vintern och v\u00e4ggarna var t\u00e4ckta med gulnade, trasiga tapeter. I denna \u201dhydda\u201d deltog en liten grupp trofasta i samma heliga m\u00e4ssa som hade erbjudits i \u00c5bo domkyrka enligt Missale Aboense. Parkgatans kapell invigdes den 17 juni 1922 och till\u00e4gnades heliga Birgitta. Sen dess erbj\u00f6ds en regelbunden m\u00e4ssa varje m\u00e5nad i kapellet. ”Det var vanligtvis cirka 30 personer n\u00e4rvarande, inklusive en gatupositivspelare, ett par glassf\u00f6rs\u00e4ljare, n\u00e5gra k\u00f6pm\u00e4n med sina familjer, en basarchef och n\u00e5gra tyska bryggare.”<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGERSGATAN 14 OCH GRUNDANDET AV EN OBEROENDE F\u00d6RSAMLING<\/b><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nKapellet p\u00e5 Parkgatan kunde inte betraktas som en permanent l\u00f6sning, s\u00e5 kyrkoherden van Gijsel var tvungen att hitta en ny plats f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Man hittade den p\u00e5 Birgersgatan i n\u00e4rheten av den nuvarande kyrkan. Gatans namn \u00e4r idag Ursinsgatan. Birgersgatans kapell byggdes genom att ta bort en v\u00e4gg mellan tv\u00e5 rum. L\u00e4genheten inkluderade ocks\u00e5 ett pr\u00e4strum och ett k\u00f6k. Pr\u00e4strummet anv\u00e4ndes senare som pr\u00e4stens arbetsrum, sovrum, sakristia och g\u00e4strum. Samtidigt var k\u00f6ket ocks\u00e5 bostad f\u00f6r en klosterbror som agerade som assistent f\u00f6r kyrkoherde.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nKapellbyggnaden f\u00f6rv\u00e4rvades och renoverades under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1926. Den 3 juni, Corpus Christis h\u00f6gtid, erbj\u00f6d Van Gijsel den f\u00f6rsta m\u00e4ssan d\u00e4r. Fader Guliemus Cobben uts\u00e5gs till kyrkoherde i \u00c5bo och predikade d\u00e4r f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen den 26 september 1926. Fader Cobben stannade kvar i \u00c5bo och b\u00f6rjade f\u00f6ra sina egna kyrkob\u00f6cker. Fram till dess hade f\u00f6rsamlingsborna varit medlemmar i Helsingfors f\u00f6rsamling. S\u00e5ledes f\u00f6ddes \u00c5bo f\u00f6rsamling.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\nKyrkoherde Guliemus Cobben (f. 1897, d.1985) f\u00f6ddes i Holland och tillh\u00f6rde Jesu Hj\u00e4rtas Ordens pr\u00e4sterna. N\u00e4r han kom till \u00c5bo var han 29 \u00e5r. Under de f\u00f6rsta \u00e5ren predikade han fr\u00e4mst p\u00e5 svenska och tyska, d\u00e5 dessa spr\u00e5k f\u00f6rstods b\u00e4ttre av f\u00f6rsamlingsbor \u00e4n finska. Kyrkoherde Cobben var en glad, spontan och v\u00e4lvillig ung pr\u00e4st som utan klagom\u00e5l n\u00f6jde sig med de tr\u00e5nga f\u00f6rh\u00e5llandena i hans pr\u00e4stg\u00e5rd.
\n\u00b7<\/span>
\nFr\u00e5n 1931 arbetade bror Erik, en tidigare sj\u00f6kapten, som assistent till kyrkoherden. Han lagade mat, lagade kl\u00e4der och serverade i m\u00e4ssor. Eftersom matutgifterna m\u00e5ste minimeras, var m\u00e5ltiderna blygsamma och kyrkoherdens h\u00e4lsa minskade. Cobbens tid som kyrkoherde i \u00c5bo varade i n\u00e4stan \u00e5tta \u00e5r. 1934 utn\u00e4mndes Cobben till apostolisk vicar och invigdes till biskop i Nederl\u00e4nderna. F\u00f6rsamlingsbor gladde sig \u00f6ver utn\u00e4mningen, men blev ledsna \u00f6ver att de f\u00f6rlorade sin \u00e4lskade kyrkoherde.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGERSGATAN 15<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingens andra kyrkoherde var Laurentius Holzer (f. 1897, d. 1978). N\u00e4r Holzer anl\u00e4nde 1922 var han en holl\u00e4ndsk f\u00f6rsamlingspr\u00e4st och inte anknuten till n\u00e5gon orden. Han betraktades som en skicklig ekonom och arkitekt. Dessa f\u00e4rdigheter var n\u00f6dv\u00e4ndiga i \u00c5bo f\u00f6rsamling. Invigningen firades den 4 augusti 1935. Kyrkoherden Holzer \u00e5kte genast till Nederl\u00e4nderna f\u00f6r att samla in pengar och n\u00e4r han \u00e5terv\u00e4nde k\u00f6ptes tomten p\u00e5 Birgersgatan 15. Ink\u00f6pspriset var 395 000 mark och bankl\u00e5net skulle vara 350 000 mark med r\u00e4nta och amortering. Detta skulle betalas av med lotterier, insamlingar och olika aff\u00e4rstransaktioner. Det nya kapellet slutf\u00f6rdes snabbt och invigningen h\u00f6lls p\u00e5 pingst h\u00f6gtiden den sista maj 1936.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nJ\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende kapell var kapellet p\u00e5 Birgersgatan 15 rymligt och vackert. Ett sk\u00e5paltare dekorerat med tr\u00e4skulpturer var en g\u00e5va fr\u00e5n de nederl\u00e4ndska klostersystrarna. F\u00f6r att lindra f\u00f6rsamlingens skuldb\u00f6rda gjorde kyrkoherde l\u00e5nga resor till Europa f\u00f6r att samla in pengar. N\u00e4r den politiska situationen blev turbulent h\u00f6sten 1939 flyttade m\u00e5nga f\u00f6rsamlingsbor till Tyskland eller Sverige. N\u00e5gra flyttade \u00e4ven till och med till Italien. Ytterligare andra flyttade ut fr\u00e5n staden till landsbygden f\u00f6r att skydda sig mot bombningar.
\n\u00b7<\/span>
\nUnder vinterkriget erbj\u00f6ds det bara morgonm\u00e4ssorna i kapellet. Att leva i pr\u00e4stg\u00e5rden var farligt eftersom bombskyddet inte l\u00e5g i n\u00e4rheten och j\u00e4rnv\u00e4gsstationen l\u00e5g n\u00e4stan intill. S\u00e5ledes flyttade kyrkoherde till Kristinagatan, vilket var ett s\u00e4krare st\u00e4lle att bo p\u00e5. N\u00e4r det var sv\u00e5rt att samla in pengar f\u00f6r att driva f\u00f6rsamlingen under kriget f\u00f6rs\u00f6kte kyrkoherde Holzer att hitta andra s\u00e4tt. Han gjorde leksaker av plankbitar som sen s\u00e5ldes i Wilhelm Casagrandes butik. Produkterna handlades v\u00e4l, men f\u00f6retagets verksamhet avbr\u00f6ts efter att biskopen p\u00e5pekade att en s\u00e5dan aff\u00e4rsstr\u00e4van inte var l\u00e4mplig f\u00f6r en pr\u00e4st.
\n\u00b7<\/span>
\nEfter slutet av andra v\u00e4rldskriget \u00e5tergick pr\u00e4sten till sin insamling och han reste \u00e4ven till Rom. H\u00e4r klargjorde han sin aff\u00e4rsverksamhet till p\u00e5vens sekreterare, vilket resulterade i Vatikanens godk\u00e4nnande. Han bes\u00f6kte ocks\u00e5 Nederl\u00e4nderna och fick 10 000 dollar i st\u00f6d fr\u00e5n Jesu Hj\u00e4rtas Orden och spenderade hela summan p\u00e5 tulpanl\u00f6kor. N\u00e4r tulpanerna anl\u00e4nde till Finland s\u00e5lde han dem p\u00e5 en auktion i Helsingfors f\u00f6r 50 000 dollar. D\u00e4refter importerade Holzer ris och apelsiner. Han s\u00e5lde delikatesserna till ett lukrativt pris och kunde p\u00e5 detta s\u00e4tt betala byggskulderna f\u00f6r kapellet I \u00c5bo. Med de \u00e5terst\u00e5ende pengarna byggde han ett tre v\u00e5nings hus f\u00f6r systrarnas barnhem och f\u00f6rskola i slutet av 1940-talet. Kyrkoherden gjorde sj\u00e4lv ritningarna till den nya byggnaden och arbetade ocks\u00e5 som byggare. Byggnaden var klar f\u00f6r inflyttning i augusti 1949.
\n\u00b7<\/span>
\nFem systrar av Jesu Hj\u00e4rtas Orden bosatte sig i huset varefter barnhemmet \u00f6ppnade sina d\u00f6rrar. I b\u00f6rjan fanns det cirka 30 barn p\u00e5 barnhemmet och upp till 80 barn i f\u00f6rskolan. De svartbesl\u00f6jade systrarnas utseende var en ovanlig syn i \u00c5bo och de intervjuades i tidningarna. Barnhemmet slutade fungera p\u00e5 1950-talet n\u00e4r det inte beh\u00f6vdes mer, men f\u00f6rskolan fungerade \u00e4nda fram till v\u00e5ren 1984.
\n\u00b7<\/span>
\nFader Jan Snijders (f. 1912, d. 1972) var kyrkoherde fr\u00e5n 1949 till 1967. Han f\u00f6ddes ocks\u00e5 i Nederl\u00e4nderna. Snijders ville berika f\u00f6rsamlingens andliga liv och bilda en enda familj ur sin spridda flock. M\u00e5nga k\u00e4nde att hans mandatperiod var en tid f\u00f6r andlig tillv\u00e4xt. Han f\u00f6rs\u00f6kte utveckla k\u00f6ren och var ocks\u00e5 intresserad av att arbeta med barn och ungdomar. N\u00e4r hans energi minskade best\u00e4mde han sig f\u00f6r att tj\u00e4nstg\u00f6ra som sjukhuspr\u00e4st i Tyskland.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nATT BYGGA EN NY KYRKA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n1966 fanns det 225 medlemmar i f\u00f6rsamlingen och 157 av dem var finska medborgare. Antalet finsktalande f\u00f6rsamlingsbor v\u00e4xte l\u00e5ngsamt. Samtidigt bytte m\u00e5nga av den ursprungligen utl\u00e4ndsk talande familjerna till finska efternamn. Den sista m\u00e4ssan i tr\u00e4kapellet p\u00e5 Ursinsgatan 15 h\u00f6lls den 6 januari 1966. Bara n\u00e5gra veckor senare revs byggnaden. M\u00e4ssorna \u00e4gde sedan rum i kapellet i systrarnas hus, tills den nya kyrkan var klar.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKlostrets huvuding\u00e5ng.<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nRitningarna av den nuvarande heliga Birgittas och den salige Hemmings kyrka ritades av arkitekten A.S. Sandel samt finansieringen hanterades av Holzer \u00e4ven denna g\u00e5ng. Den nya kyrkan invigdes den 5 november 1966.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nM\u00e5lat glas och andra konstf\u00f6rem\u00e5l \u00e4r fader J. De Vissers verk. P\u00e5 v\u00e4ggen bakom altaret fanns ursprungligen ett stort kors gjord av j\u00e4rn och st\u00e5l. Det fanns ocks\u00e5 sex kopparljusstakar bredvid altaret. P\u00e5 bakv\u00e4ggen fanns bilder av kyrkans beskyddare, heliga Birgitta och den salige Hemming. Dopsnittet l\u00e5g i sidokapellet.
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet finns en vision om Kristus som universums centrala figur och skapelse i det stora f\u00f6nstret mot gatasidan. Huvudtemat \u00e4r den gamla kristna symbolen av en fisk- och br\u00f6dkorg. Den stora fisken, Kristus, leder sina f\u00f6ljare. F\u00f6nstret p\u00e5 sidokapellet illustrerar den katolska kyrkans historia i Finland. Den visar n\u00e4r S:t Eric och S:t Henrik anl\u00e4nder till korst\u00e5get och den medeltida biskopen som sitter p\u00e5 hans tron. Dessutom har f\u00f6nstret Jungfru Maria med barnet Jesus bredvid \u00c5bo domkyrka och \u00c5bo vapensk\u00f6ld.
\n\u00b7<\/span>
\nBiskop Cobben invigde kyrkan och de flesta av de katolska pr\u00e4sterna, systrarna och br\u00f6derna som arbetade i Finland var n\u00e4rvarande. Biskopen v\u00e4lsignade kyrkans hall och placerade relikerna fr\u00e5n Heliga Birgitta, S:t Laurentius, S:t Bonifacius och S:ta Cecilia p\u00e5 altaret. Biskop Verschuren erbj\u00f6d den f\u00f6rsta m\u00e4ssan med hj\u00e4lp av flera pr\u00e4ster, vid det nya altaret. Vid den tiden var Teresaf\u00f6reningen mest livligt med tjugo aktiva medlemmar. Stolar i f\u00f6rsamlingshuset k\u00f6ptes med medel som samlats in av f\u00f6reningen. N\u00e4sta kyrkoherde, fader Jan Paus inledde sin tj\u00e4nst i f\u00f6rsamlingen den 23 mars 1967 och fortsatte i fjorton \u00e5r. P\u00e5 hans initiativ b\u00f6rjade man med kyrkokaffe efter s\u00f6ndagsm\u00e4ssan.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nFader Frans Voss var kyrkoherde i \u00c5bo fr\u00e5n 1981 till 1993. Han f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5teruppliva liturgin, betonade rollen som lektorer, akoliter och k\u00f6ren. Han organiserade ocks\u00e5 s\u00e5ngpr\u00f6vningar f\u00f6r l\u00e4ra sig nya stycken.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingsr\u00e5dets arbete \u00f6kade och blev mer effektivt. Det separata ekonomiska r\u00e5det fick i uppdrag att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rsamlingens kroniskt bristf\u00e4lliga ekonomi.
\n\u00b7<\/span>
\nV\u00e5ren 1985 \u00e5kte kyrkoherde Voss och en grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena. Ett av syftena med bes\u00f6ket var att uppmuntra birgittasystrarna att etablera ett nytt kloster i \u00c5bo och 1986 intr\u00e4ffade detta.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGITTASYSTRARNA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n\u00b7<\/span>
\nF\u00f6r de f\u00e5 katolska sj\u00f6m\u00e4nnen, k\u00f6pm\u00e4nnen och hantverkarna som levde i \u00c5bo under 1700-talet var uppr\u00e4ttandet av en f\u00f6rsamling i \u00c5bo av st\u00f6rsta vikt. Det f\u00f6rsta k\u00e4nda katolska pastoraluppdraget i \u00c5bo var bes\u00f6ket av Paolo Moretti, Stockholms provikar, p\u00e5 sensommaren 1796. Efter finska kriget mellan Ryssland och Sverige utplacerades en rysk arm\u00e9 till \u00c5bo, vilka \u00e4ven hade katolska soldater. S\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt bes\u00f6kte katolska pr\u00e4ster fr\u00e5n Vyborg \u00c5bo fr\u00e5n februari 1811 och fram\u00e5t.
\n\u00b7<\/span>
\nUrsprungligen var \u00c5bo en del av S:t Henriks f\u00f6rsamling i Helsingfors. \u00c5r 1890 levde 64 katoliker i den ryska garnisonen i \u00c5bo. Den polska milit\u00e4rpr\u00e4sten erbj\u00f6d m\u00e4ssor i Betel kyrka i \u00c5bo och predikan gavs p\u00e5 polska eller ryska. Katolska soldater hade sin egen kyrkog\u00e5rd n\u00e4ra den ortodoxa kyrkog\u00e5rden. Senare nyttjades en del av den \u00e4ven av den katolska f\u00f6rsamlingen. I b\u00f6rjan av 1900-talet kom n\u00e5gra f\u00e5 italienskf\u00f6dda och tyskf\u00f6dda familjer till \u00c5bo och beh\u00f6vde katolsk pastoral v\u00e5rd. Ut\u00f6ver dessa var staden hem f\u00f6r italienska k\u00f6pm\u00e4n och gatumusikanter. Den tyska bryggaren Maximilian Heining arbetade p\u00e5 Aura bryggeri och bidrog till att m\u00e4ssan startades i \u00c5bo regelbundet.
\n\u00b7<\/span>
\nN\u00e4r det finska apostoliska vikariatet grundades 1920 f\u00f6rb\u00e4ttrade det situationen f\u00f6r katolikerna i \u00c5bo. Fr\u00e5n 1922 reste kyrkoherde Johannes van Gijsel till \u00c5bo ungef\u00e4r en g\u00e5ng i m\u00e5naden. M\u00e4ssor erbj\u00f6ds hemma hos bryggaren Heining. Det var vanligtvis cirka tjugo f\u00f6rsamlingsbor n\u00e4rvarande. Predikan gavs p\u00e5 svenska eller tyska. Bikter h\u00f6lls ocks\u00e5 p\u00e5 dessa spr\u00e5k.<\/h6>\n
\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nPARKGATAN 1<\/b><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingen beh\u00f6vde sina egna anl\u00e4ggningar. F\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l, hyrde kyrkoherde Van Gijsel en blygsam tr\u00e4byggnad n\u00e4ra Martinsbron (Parkgatan 1). Huset var i d\u00e5ligt skick, kapellet var kallt p\u00e5 vintern och v\u00e4ggarna var t\u00e4ckta med gulnade, trasiga tapeter. I denna \u201dhydda\u201d deltog en liten grupp trofasta i samma heliga m\u00e4ssa som hade erbjudits i \u00c5bo domkyrka enligt Missale Aboense. Parkgatans kapell invigdes den 17 juni 1922 och till\u00e4gnades heliga Birgitta. Sen dess erbj\u00f6ds en regelbunden m\u00e4ssa varje m\u00e5nad i kapellet. ”Det var vanligtvis cirka 30 personer n\u00e4rvarande, inklusive en gatupositivspelare, ett par glassf\u00f6rs\u00e4ljare, n\u00e5gra k\u00f6pm\u00e4n med sina familjer, en basarchef och n\u00e5gra tyska bryggare.”<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGERSGATAN 14 OCH GRUNDANDET AV EN OBEROENDE F\u00d6RSAMLING<\/b><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nKapellet p\u00e5 Parkgatan kunde inte betraktas som en permanent l\u00f6sning, s\u00e5 kyrkoherden van Gijsel var tvungen att hitta en ny plats f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Man hittade den p\u00e5 Birgersgatan i n\u00e4rheten av den nuvarande kyrkan. Gatans namn \u00e4r idag Ursinsgatan. Birgersgatans kapell byggdes genom att ta bort en v\u00e4gg mellan tv\u00e5 rum. L\u00e4genheten inkluderade ocks\u00e5 ett pr\u00e4strum och ett k\u00f6k. Pr\u00e4strummet anv\u00e4ndes senare som pr\u00e4stens arbetsrum, sovrum, sakristia och g\u00e4strum. Samtidigt var k\u00f6ket ocks\u00e5 bostad f\u00f6r en klosterbror som agerade som assistent f\u00f6r kyrkoherde.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nKapellbyggnaden f\u00f6rv\u00e4rvades och renoverades under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1926. Den 3 juni, Corpus Christis h\u00f6gtid, erbj\u00f6d Van Gijsel den f\u00f6rsta m\u00e4ssan d\u00e4r. Fader Guliemus Cobben uts\u00e5gs till kyrkoherde i \u00c5bo och predikade d\u00e4r f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen den 26 september 1926. Fader Cobben stannade kvar i \u00c5bo och b\u00f6rjade f\u00f6ra sina egna kyrkob\u00f6cker. Fram till dess hade f\u00f6rsamlingsborna varit medlemmar i Helsingfors f\u00f6rsamling. S\u00e5ledes f\u00f6ddes \u00c5bo f\u00f6rsamling.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\nKyrkoherde Guliemus Cobben (f. 1897, d.1985) f\u00f6ddes i Holland och tillh\u00f6rde Jesu Hj\u00e4rtas Ordens pr\u00e4sterna. N\u00e4r han kom till \u00c5bo var han 29 \u00e5r. Under de f\u00f6rsta \u00e5ren predikade han fr\u00e4mst p\u00e5 svenska och tyska, d\u00e5 dessa spr\u00e5k f\u00f6rstods b\u00e4ttre av f\u00f6rsamlingsbor \u00e4n finska. Kyrkoherde Cobben var en glad, spontan och v\u00e4lvillig ung pr\u00e4st som utan klagom\u00e5l n\u00f6jde sig med de tr\u00e5nga f\u00f6rh\u00e5llandena i hans pr\u00e4stg\u00e5rd.
\n\u00b7<\/span>
\nFr\u00e5n 1931 arbetade bror Erik, en tidigare sj\u00f6kapten, som assistent till kyrkoherden. Han lagade mat, lagade kl\u00e4der och serverade i m\u00e4ssor. Eftersom matutgifterna m\u00e5ste minimeras, var m\u00e5ltiderna blygsamma och kyrkoherdens h\u00e4lsa minskade. Cobbens tid som kyrkoherde i \u00c5bo varade i n\u00e4stan \u00e5tta \u00e5r. 1934 utn\u00e4mndes Cobben till apostolisk vicar och invigdes till biskop i Nederl\u00e4nderna. F\u00f6rsamlingsbor gladde sig \u00f6ver utn\u00e4mningen, men blev ledsna \u00f6ver att de f\u00f6rlorade sin \u00e4lskade kyrkoherde.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGERSGATAN 15<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingens andra kyrkoherde var Laurentius Holzer (f. 1897, d. 1978). N\u00e4r Holzer anl\u00e4nde 1922 var han en holl\u00e4ndsk f\u00f6rsamlingspr\u00e4st och inte anknuten till n\u00e5gon orden. Han betraktades som en skicklig ekonom och arkitekt. Dessa f\u00e4rdigheter var n\u00f6dv\u00e4ndiga i \u00c5bo f\u00f6rsamling. Invigningen firades den 4 augusti 1935. Kyrkoherden Holzer \u00e5kte genast till Nederl\u00e4nderna f\u00f6r att samla in pengar och n\u00e4r han \u00e5terv\u00e4nde k\u00f6ptes tomten p\u00e5 Birgersgatan 15. Ink\u00f6pspriset var 395 000 mark och bankl\u00e5net skulle vara 350 000 mark med r\u00e4nta och amortering. Detta skulle betalas av med lotterier, insamlingar och olika aff\u00e4rstransaktioner. Det nya kapellet slutf\u00f6rdes snabbt och invigningen h\u00f6lls p\u00e5 pingst h\u00f6gtiden den sista maj 1936.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nJ\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende kapell var kapellet p\u00e5 Birgersgatan 15 rymligt och vackert. Ett sk\u00e5paltare dekorerat med tr\u00e4skulpturer var en g\u00e5va fr\u00e5n de nederl\u00e4ndska klostersystrarna. F\u00f6r att lindra f\u00f6rsamlingens skuldb\u00f6rda gjorde kyrkoherde l\u00e5nga resor till Europa f\u00f6r att samla in pengar. N\u00e4r den politiska situationen blev turbulent h\u00f6sten 1939 flyttade m\u00e5nga f\u00f6rsamlingsbor till Tyskland eller Sverige. N\u00e5gra flyttade \u00e4ven till och med till Italien. Ytterligare andra flyttade ut fr\u00e5n staden till landsbygden f\u00f6r att skydda sig mot bombningar.
\n\u00b7<\/span>
\nUnder vinterkriget erbj\u00f6ds det bara morgonm\u00e4ssorna i kapellet. Att leva i pr\u00e4stg\u00e5rden var farligt eftersom bombskyddet inte l\u00e5g i n\u00e4rheten och j\u00e4rnv\u00e4gsstationen l\u00e5g n\u00e4stan intill. S\u00e5ledes flyttade kyrkoherde till Kristinagatan, vilket var ett s\u00e4krare st\u00e4lle att bo p\u00e5. N\u00e4r det var sv\u00e5rt att samla in pengar f\u00f6r att driva f\u00f6rsamlingen under kriget f\u00f6rs\u00f6kte kyrkoherde Holzer att hitta andra s\u00e4tt. Han gjorde leksaker av plankbitar som sen s\u00e5ldes i Wilhelm Casagrandes butik. Produkterna handlades v\u00e4l, men f\u00f6retagets verksamhet avbr\u00f6ts efter att biskopen p\u00e5pekade att en s\u00e5dan aff\u00e4rsstr\u00e4van inte var l\u00e4mplig f\u00f6r en pr\u00e4st.
\n\u00b7<\/span>
\nEfter slutet av andra v\u00e4rldskriget \u00e5tergick pr\u00e4sten till sin insamling och han reste \u00e4ven till Rom. H\u00e4r klargjorde han sin aff\u00e4rsverksamhet till p\u00e5vens sekreterare, vilket resulterade i Vatikanens godk\u00e4nnande. Han bes\u00f6kte ocks\u00e5 Nederl\u00e4nderna och fick 10 000 dollar i st\u00f6d fr\u00e5n Jesu Hj\u00e4rtas Orden och spenderade hela summan p\u00e5 tulpanl\u00f6kor. N\u00e4r tulpanerna anl\u00e4nde till Finland s\u00e5lde han dem p\u00e5 en auktion i Helsingfors f\u00f6r 50 000 dollar. D\u00e4refter importerade Holzer ris och apelsiner. Han s\u00e5lde delikatesserna till ett lukrativt pris och kunde p\u00e5 detta s\u00e4tt betala byggskulderna f\u00f6r kapellet I \u00c5bo. Med de \u00e5terst\u00e5ende pengarna byggde han ett tre v\u00e5nings hus f\u00f6r systrarnas barnhem och f\u00f6rskola i slutet av 1940-talet. Kyrkoherden gjorde sj\u00e4lv ritningarna till den nya byggnaden och arbetade ocks\u00e5 som byggare. Byggnaden var klar f\u00f6r inflyttning i augusti 1949.
\n\u00b7<\/span>
\nFem systrar av Jesu Hj\u00e4rtas Orden bosatte sig i huset varefter barnhemmet \u00f6ppnade sina d\u00f6rrar. I b\u00f6rjan fanns det cirka 30 barn p\u00e5 barnhemmet och upp till 80 barn i f\u00f6rskolan. De svartbesl\u00f6jade systrarnas utseende var en ovanlig syn i \u00c5bo och de intervjuades i tidningarna. Barnhemmet slutade fungera p\u00e5 1950-talet n\u00e4r det inte beh\u00f6vdes mer, men f\u00f6rskolan fungerade \u00e4nda fram till v\u00e5ren 1984.
\n\u00b7<\/span>
\nFader Jan Snijders (f. 1912, d. 1972) var kyrkoherde fr\u00e5n 1949 till 1967. Han f\u00f6ddes ocks\u00e5 i Nederl\u00e4nderna. Snijders ville berika f\u00f6rsamlingens andliga liv och bilda en enda familj ur sin spridda flock. M\u00e5nga k\u00e4nde att hans mandatperiod var en tid f\u00f6r andlig tillv\u00e4xt. Han f\u00f6rs\u00f6kte utveckla k\u00f6ren och var ocks\u00e5 intresserad av att arbeta med barn och ungdomar. N\u00e4r hans energi minskade best\u00e4mde han sig f\u00f6r att tj\u00e4nstg\u00f6ra som sjukhuspr\u00e4st i Tyskland.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nATT BYGGA EN NY KYRKA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n1966 fanns det 225 medlemmar i f\u00f6rsamlingen och 157 av dem var finska medborgare. Antalet finsktalande f\u00f6rsamlingsbor v\u00e4xte l\u00e5ngsamt. Samtidigt bytte m\u00e5nga av den ursprungligen utl\u00e4ndsk talande familjerna till finska efternamn. Den sista m\u00e4ssan i tr\u00e4kapellet p\u00e5 Ursinsgatan 15 h\u00f6lls den 6 januari 1966. Bara n\u00e5gra veckor senare revs byggnaden. M\u00e4ssorna \u00e4gde sedan rum i kapellet i systrarnas hus, tills den nya kyrkan var klar.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKlostrets huvuding\u00e5ng.<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nRitningarna av den nuvarande heliga Birgittas och den salige Hemmings kyrka ritades av arkitekten A.S. Sandel samt finansieringen hanterades av Holzer \u00e4ven denna g\u00e5ng. Den nya kyrkan invigdes den 5 november 1966.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nM\u00e5lat glas och andra konstf\u00f6rem\u00e5l \u00e4r fader J. De Vissers verk. P\u00e5 v\u00e4ggen bakom altaret fanns ursprungligen ett stort kors gjord av j\u00e4rn och st\u00e5l. Det fanns ocks\u00e5 sex kopparljusstakar bredvid altaret. P\u00e5 bakv\u00e4ggen fanns bilder av kyrkans beskyddare, heliga Birgitta och den salige Hemming. Dopsnittet l\u00e5g i sidokapellet.
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet finns en vision om Kristus som universums centrala figur och skapelse i det stora f\u00f6nstret mot gatasidan. Huvudtemat \u00e4r den gamla kristna symbolen av en fisk- och br\u00f6dkorg. Den stora fisken, Kristus, leder sina f\u00f6ljare. F\u00f6nstret p\u00e5 sidokapellet illustrerar den katolska kyrkans historia i Finland. Den visar n\u00e4r S:t Eric och S:t Henrik anl\u00e4nder till korst\u00e5get och den medeltida biskopen som sitter p\u00e5 hans tron. Dessutom har f\u00f6nstret Jungfru Maria med barnet Jesus bredvid \u00c5bo domkyrka och \u00c5bo vapensk\u00f6ld.
\n\u00b7<\/span>
\nBiskop Cobben invigde kyrkan och de flesta av de katolska pr\u00e4sterna, systrarna och br\u00f6derna som arbetade i Finland var n\u00e4rvarande. Biskopen v\u00e4lsignade kyrkans hall och placerade relikerna fr\u00e5n Heliga Birgitta, S:t Laurentius, S:t Bonifacius och S:ta Cecilia p\u00e5 altaret. Biskop Verschuren erbj\u00f6d den f\u00f6rsta m\u00e4ssan med hj\u00e4lp av flera pr\u00e4ster, vid det nya altaret. Vid den tiden var Teresaf\u00f6reningen mest livligt med tjugo aktiva medlemmar. Stolar i f\u00f6rsamlingshuset k\u00f6ptes med medel som samlats in av f\u00f6reningen. N\u00e4sta kyrkoherde, fader Jan Paus inledde sin tj\u00e4nst i f\u00f6rsamlingen den 23 mars 1967 och fortsatte i fjorton \u00e5r. P\u00e5 hans initiativ b\u00f6rjade man med kyrkokaffe efter s\u00f6ndagsm\u00e4ssan.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nFader Frans Voss var kyrkoherde i \u00c5bo fr\u00e5n 1981 till 1993. Han f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5teruppliva liturgin, betonade rollen som lektorer, akoliter och k\u00f6ren. Han organiserade ocks\u00e5 s\u00e5ngpr\u00f6vningar f\u00f6r l\u00e4ra sig nya stycken.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingsr\u00e5dets arbete \u00f6kade och blev mer effektivt. Det separata ekonomiska r\u00e5det fick i uppdrag att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rsamlingens kroniskt bristf\u00e4lliga ekonomi.
\n\u00b7<\/span>
\nV\u00e5ren 1985 \u00e5kte kyrkoherde Voss och en grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena. Ett av syftena med bes\u00f6ket var att uppmuntra birgittasystrarna att etablera ett nytt kloster i \u00c5bo och 1986 intr\u00e4ffade detta.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGITTASYSTRARNA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingen beh\u00f6vde sina egna anl\u00e4ggningar. F\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l, hyrde kyrkoherde Van Gijsel en blygsam tr\u00e4byggnad n\u00e4ra Martinsbron (Parkgatan 1). Huset var i d\u00e5ligt skick, kapellet var kallt p\u00e5 vintern och v\u00e4ggarna var t\u00e4ckta med gulnade, trasiga tapeter. I denna \u201dhydda\u201d deltog en liten grupp trofasta i samma heliga m\u00e4ssa som hade erbjudits i \u00c5bo domkyrka enligt Missale Aboense. Parkgatans kapell invigdes den 17 juni 1922 och till\u00e4gnades heliga Birgitta. Sen dess erbj\u00f6ds en regelbunden m\u00e4ssa varje m\u00e5nad i kapellet. ”Det var vanligtvis cirka 30 personer n\u00e4rvarande, inklusive en gatupositivspelare, ett par glassf\u00f6rs\u00e4ljare, n\u00e5gra k\u00f6pm\u00e4n med sina familjer, en basarchef och n\u00e5gra tyska bryggare.”<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGERSGATAN 14 OCH GRUNDANDET AV EN OBEROENDE F\u00d6RSAMLING<\/b><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nKapellet p\u00e5 Parkgatan kunde inte betraktas som en permanent l\u00f6sning, s\u00e5 kyrkoherden van Gijsel var tvungen att hitta en ny plats f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Man hittade den p\u00e5 Birgersgatan i n\u00e4rheten av den nuvarande kyrkan. Gatans namn \u00e4r idag Ursinsgatan. Birgersgatans kapell byggdes genom att ta bort en v\u00e4gg mellan tv\u00e5 rum. L\u00e4genheten inkluderade ocks\u00e5 ett pr\u00e4strum och ett k\u00f6k. Pr\u00e4strummet anv\u00e4ndes senare som pr\u00e4stens arbetsrum, sovrum, sakristia och g\u00e4strum. Samtidigt var k\u00f6ket ocks\u00e5 bostad f\u00f6r en klosterbror som agerade som assistent f\u00f6r kyrkoherde.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nKapellbyggnaden f\u00f6rv\u00e4rvades och renoverades under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1926. Den 3 juni, Corpus Christis h\u00f6gtid, erbj\u00f6d Van Gijsel den f\u00f6rsta m\u00e4ssan d\u00e4r. Fader Guliemus Cobben uts\u00e5gs till kyrkoherde i \u00c5bo och predikade d\u00e4r f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen den 26 september 1926. Fader Cobben stannade kvar i \u00c5bo och b\u00f6rjade f\u00f6ra sina egna kyrkob\u00f6cker. Fram till dess hade f\u00f6rsamlingsborna varit medlemmar i Helsingfors f\u00f6rsamling. S\u00e5ledes f\u00f6ddes \u00c5bo f\u00f6rsamling.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\nKyrkoherde Guliemus Cobben (f. 1897, d.1985) f\u00f6ddes i Holland och tillh\u00f6rde Jesu Hj\u00e4rtas Ordens pr\u00e4sterna. N\u00e4r han kom till \u00c5bo var han 29 \u00e5r. Under de f\u00f6rsta \u00e5ren predikade han fr\u00e4mst p\u00e5 svenska och tyska, d\u00e5 dessa spr\u00e5k f\u00f6rstods b\u00e4ttre av f\u00f6rsamlingsbor \u00e4n finska. Kyrkoherde Cobben var en glad, spontan och v\u00e4lvillig ung pr\u00e4st som utan klagom\u00e5l n\u00f6jde sig med de tr\u00e5nga f\u00f6rh\u00e5llandena i hans pr\u00e4stg\u00e5rd.
\n\u00b7<\/span>
\nFr\u00e5n 1931 arbetade bror Erik, en tidigare sj\u00f6kapten, som assistent till kyrkoherden. Han lagade mat, lagade kl\u00e4der och serverade i m\u00e4ssor. Eftersom matutgifterna m\u00e5ste minimeras, var m\u00e5ltiderna blygsamma och kyrkoherdens h\u00e4lsa minskade. Cobbens tid som kyrkoherde i \u00c5bo varade i n\u00e4stan \u00e5tta \u00e5r. 1934 utn\u00e4mndes Cobben till apostolisk vicar och invigdes till biskop i Nederl\u00e4nderna. F\u00f6rsamlingsbor gladde sig \u00f6ver utn\u00e4mningen, men blev ledsna \u00f6ver att de f\u00f6rlorade sin \u00e4lskade kyrkoherde.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGERSGATAN 15<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingens andra kyrkoherde var Laurentius Holzer (f. 1897, d. 1978). N\u00e4r Holzer anl\u00e4nde 1922 var han en holl\u00e4ndsk f\u00f6rsamlingspr\u00e4st och inte anknuten till n\u00e5gon orden. Han betraktades som en skicklig ekonom och arkitekt. Dessa f\u00e4rdigheter var n\u00f6dv\u00e4ndiga i \u00c5bo f\u00f6rsamling. Invigningen firades den 4 augusti 1935. Kyrkoherden Holzer \u00e5kte genast till Nederl\u00e4nderna f\u00f6r att samla in pengar och n\u00e4r han \u00e5terv\u00e4nde k\u00f6ptes tomten p\u00e5 Birgersgatan 15. Ink\u00f6pspriset var 395 000 mark och bankl\u00e5net skulle vara 350 000 mark med r\u00e4nta och amortering. Detta skulle betalas av med lotterier, insamlingar och olika aff\u00e4rstransaktioner. Det nya kapellet slutf\u00f6rdes snabbt och invigningen h\u00f6lls p\u00e5 pingst h\u00f6gtiden den sista maj 1936.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nJ\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende kapell var kapellet p\u00e5 Birgersgatan 15 rymligt och vackert. Ett sk\u00e5paltare dekorerat med tr\u00e4skulpturer var en g\u00e5va fr\u00e5n de nederl\u00e4ndska klostersystrarna. F\u00f6r att lindra f\u00f6rsamlingens skuldb\u00f6rda gjorde kyrkoherde l\u00e5nga resor till Europa f\u00f6r att samla in pengar. N\u00e4r den politiska situationen blev turbulent h\u00f6sten 1939 flyttade m\u00e5nga f\u00f6rsamlingsbor till Tyskland eller Sverige. N\u00e5gra flyttade \u00e4ven till och med till Italien. Ytterligare andra flyttade ut fr\u00e5n staden till landsbygden f\u00f6r att skydda sig mot bombningar.
\n\u00b7<\/span>
\nUnder vinterkriget erbj\u00f6ds det bara morgonm\u00e4ssorna i kapellet. Att leva i pr\u00e4stg\u00e5rden var farligt eftersom bombskyddet inte l\u00e5g i n\u00e4rheten och j\u00e4rnv\u00e4gsstationen l\u00e5g n\u00e4stan intill. S\u00e5ledes flyttade kyrkoherde till Kristinagatan, vilket var ett s\u00e4krare st\u00e4lle att bo p\u00e5. N\u00e4r det var sv\u00e5rt att samla in pengar f\u00f6r att driva f\u00f6rsamlingen under kriget f\u00f6rs\u00f6kte kyrkoherde Holzer att hitta andra s\u00e4tt. Han gjorde leksaker av plankbitar som sen s\u00e5ldes i Wilhelm Casagrandes butik. Produkterna handlades v\u00e4l, men f\u00f6retagets verksamhet avbr\u00f6ts efter att biskopen p\u00e5pekade att en s\u00e5dan aff\u00e4rsstr\u00e4van inte var l\u00e4mplig f\u00f6r en pr\u00e4st.
\n\u00b7<\/span>
\nEfter slutet av andra v\u00e4rldskriget \u00e5tergick pr\u00e4sten till sin insamling och han reste \u00e4ven till Rom. H\u00e4r klargjorde han sin aff\u00e4rsverksamhet till p\u00e5vens sekreterare, vilket resulterade i Vatikanens godk\u00e4nnande. Han bes\u00f6kte ocks\u00e5 Nederl\u00e4nderna och fick 10 000 dollar i st\u00f6d fr\u00e5n Jesu Hj\u00e4rtas Orden och spenderade hela summan p\u00e5 tulpanl\u00f6kor. N\u00e4r tulpanerna anl\u00e4nde till Finland s\u00e5lde han dem p\u00e5 en auktion i Helsingfors f\u00f6r 50 000 dollar. D\u00e4refter importerade Holzer ris och apelsiner. Han s\u00e5lde delikatesserna till ett lukrativt pris och kunde p\u00e5 detta s\u00e4tt betala byggskulderna f\u00f6r kapellet I \u00c5bo. Med de \u00e5terst\u00e5ende pengarna byggde han ett tre v\u00e5nings hus f\u00f6r systrarnas barnhem och f\u00f6rskola i slutet av 1940-talet. Kyrkoherden gjorde sj\u00e4lv ritningarna till den nya byggnaden och arbetade ocks\u00e5 som byggare. Byggnaden var klar f\u00f6r inflyttning i augusti 1949.
\n\u00b7<\/span>
\nFem systrar av Jesu Hj\u00e4rtas Orden bosatte sig i huset varefter barnhemmet \u00f6ppnade sina d\u00f6rrar. I b\u00f6rjan fanns det cirka 30 barn p\u00e5 barnhemmet och upp till 80 barn i f\u00f6rskolan. De svartbesl\u00f6jade systrarnas utseende var en ovanlig syn i \u00c5bo och de intervjuades i tidningarna. Barnhemmet slutade fungera p\u00e5 1950-talet n\u00e4r det inte beh\u00f6vdes mer, men f\u00f6rskolan fungerade \u00e4nda fram till v\u00e5ren 1984.
\n\u00b7<\/span>
\nFader Jan Snijders (f. 1912, d. 1972) var kyrkoherde fr\u00e5n 1949 till 1967. Han f\u00f6ddes ocks\u00e5 i Nederl\u00e4nderna. Snijders ville berika f\u00f6rsamlingens andliga liv och bilda en enda familj ur sin spridda flock. M\u00e5nga k\u00e4nde att hans mandatperiod var en tid f\u00f6r andlig tillv\u00e4xt. Han f\u00f6rs\u00f6kte utveckla k\u00f6ren och var ocks\u00e5 intresserad av att arbeta med barn och ungdomar. N\u00e4r hans energi minskade best\u00e4mde han sig f\u00f6r att tj\u00e4nstg\u00f6ra som sjukhuspr\u00e4st i Tyskland.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nATT BYGGA EN NY KYRKA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n1966 fanns det 225 medlemmar i f\u00f6rsamlingen och 157 av dem var finska medborgare. Antalet finsktalande f\u00f6rsamlingsbor v\u00e4xte l\u00e5ngsamt. Samtidigt bytte m\u00e5nga av den ursprungligen utl\u00e4ndsk talande familjerna till finska efternamn. Den sista m\u00e4ssan i tr\u00e4kapellet p\u00e5 Ursinsgatan 15 h\u00f6lls den 6 januari 1966. Bara n\u00e5gra veckor senare revs byggnaden. M\u00e4ssorna \u00e4gde sedan rum i kapellet i systrarnas hus, tills den nya kyrkan var klar.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKlostrets huvuding\u00e5ng.<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nRitningarna av den nuvarande heliga Birgittas och den salige Hemmings kyrka ritades av arkitekten A.S. Sandel samt finansieringen hanterades av Holzer \u00e4ven denna g\u00e5ng. Den nya kyrkan invigdes den 5 november 1966.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nM\u00e5lat glas och andra konstf\u00f6rem\u00e5l \u00e4r fader J. De Vissers verk. P\u00e5 v\u00e4ggen bakom altaret fanns ursprungligen ett stort kors gjord av j\u00e4rn och st\u00e5l. Det fanns ocks\u00e5 sex kopparljusstakar bredvid altaret. P\u00e5 bakv\u00e4ggen fanns bilder av kyrkans beskyddare, heliga Birgitta och den salige Hemming. Dopsnittet l\u00e5g i sidokapellet.
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet finns en vision om Kristus som universums centrala figur och skapelse i det stora f\u00f6nstret mot gatasidan. Huvudtemat \u00e4r den gamla kristna symbolen av en fisk- och br\u00f6dkorg. Den stora fisken, Kristus, leder sina f\u00f6ljare. F\u00f6nstret p\u00e5 sidokapellet illustrerar den katolska kyrkans historia i Finland. Den visar n\u00e4r S:t Eric och S:t Henrik anl\u00e4nder till korst\u00e5get och den medeltida biskopen som sitter p\u00e5 hans tron. Dessutom har f\u00f6nstret Jungfru Maria med barnet Jesus bredvid \u00c5bo domkyrka och \u00c5bo vapensk\u00f6ld.
\n\u00b7<\/span>
\nBiskop Cobben invigde kyrkan och de flesta av de katolska pr\u00e4sterna, systrarna och br\u00f6derna som arbetade i Finland var n\u00e4rvarande. Biskopen v\u00e4lsignade kyrkans hall och placerade relikerna fr\u00e5n Heliga Birgitta, S:t Laurentius, S:t Bonifacius och S:ta Cecilia p\u00e5 altaret. Biskop Verschuren erbj\u00f6d den f\u00f6rsta m\u00e4ssan med hj\u00e4lp av flera pr\u00e4ster, vid det nya altaret. Vid den tiden var Teresaf\u00f6reningen mest livligt med tjugo aktiva medlemmar. Stolar i f\u00f6rsamlingshuset k\u00f6ptes med medel som samlats in av f\u00f6reningen. N\u00e4sta kyrkoherde, fader Jan Paus inledde sin tj\u00e4nst i f\u00f6rsamlingen den 23 mars 1967 och fortsatte i fjorton \u00e5r. P\u00e5 hans initiativ b\u00f6rjade man med kyrkokaffe efter s\u00f6ndagsm\u00e4ssan.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nFader Frans Voss var kyrkoherde i \u00c5bo fr\u00e5n 1981 till 1993. Han f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5teruppliva liturgin, betonade rollen som lektorer, akoliter och k\u00f6ren. Han organiserade ocks\u00e5 s\u00e5ngpr\u00f6vningar f\u00f6r l\u00e4ra sig nya stycken.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingsr\u00e5dets arbete \u00f6kade och blev mer effektivt. Det separata ekonomiska r\u00e5det fick i uppdrag att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rsamlingens kroniskt bristf\u00e4lliga ekonomi.
\n\u00b7<\/span>
\nV\u00e5ren 1985 \u00e5kte kyrkoherde Voss och en grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena. Ett av syftena med bes\u00f6ket var att uppmuntra birgittasystrarna att etablera ett nytt kloster i \u00c5bo och 1986 intr\u00e4ffade detta.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGITTASYSTRARNA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGERSGATAN 14 OCH GRUNDANDET AV EN OBEROENDE F\u00d6RSAMLING<\/b><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nKapellet p\u00e5 Parkgatan kunde inte betraktas som en permanent l\u00f6sning, s\u00e5 kyrkoherden van Gijsel var tvungen att hitta en ny plats f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Man hittade den p\u00e5 Birgersgatan i n\u00e4rheten av den nuvarande kyrkan. Gatans namn \u00e4r idag Ursinsgatan. Birgersgatans kapell byggdes genom att ta bort en v\u00e4gg mellan tv\u00e5 rum. L\u00e4genheten inkluderade ocks\u00e5 ett pr\u00e4strum och ett k\u00f6k. Pr\u00e4strummet anv\u00e4ndes senare som pr\u00e4stens arbetsrum, sovrum, sakristia och g\u00e4strum. Samtidigt var k\u00f6ket ocks\u00e5 bostad f\u00f6r en klosterbror som agerade som assistent f\u00f6r kyrkoherde.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nKapellbyggnaden f\u00f6rv\u00e4rvades och renoverades under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1926. Den 3 juni, Corpus Christis h\u00f6gtid, erbj\u00f6d Van Gijsel den f\u00f6rsta m\u00e4ssan d\u00e4r. Fader Guliemus Cobben uts\u00e5gs till kyrkoherde i \u00c5bo och predikade d\u00e4r f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen den 26 september 1926. Fader Cobben stannade kvar i \u00c5bo och b\u00f6rjade f\u00f6ra sina egna kyrkob\u00f6cker. Fram till dess hade f\u00f6rsamlingsborna varit medlemmar i Helsingfors f\u00f6rsamling. S\u00e5ledes f\u00f6ddes \u00c5bo f\u00f6rsamling.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\nKyrkoherde Guliemus Cobben (f. 1897, d.1985) f\u00f6ddes i Holland och tillh\u00f6rde Jesu Hj\u00e4rtas Ordens pr\u00e4sterna. N\u00e4r han kom till \u00c5bo var han 29 \u00e5r. Under de f\u00f6rsta \u00e5ren predikade han fr\u00e4mst p\u00e5 svenska och tyska, d\u00e5 dessa spr\u00e5k f\u00f6rstods b\u00e4ttre av f\u00f6rsamlingsbor \u00e4n finska. Kyrkoherde Cobben var en glad, spontan och v\u00e4lvillig ung pr\u00e4st som utan klagom\u00e5l n\u00f6jde sig med de tr\u00e5nga f\u00f6rh\u00e5llandena i hans pr\u00e4stg\u00e5rd.
\n\u00b7<\/span>
\nFr\u00e5n 1931 arbetade bror Erik, en tidigare sj\u00f6kapten, som assistent till kyrkoherden. Han lagade mat, lagade kl\u00e4der och serverade i m\u00e4ssor. Eftersom matutgifterna m\u00e5ste minimeras, var m\u00e5ltiderna blygsamma och kyrkoherdens h\u00e4lsa minskade. Cobbens tid som kyrkoherde i \u00c5bo varade i n\u00e4stan \u00e5tta \u00e5r. 1934 utn\u00e4mndes Cobben till apostolisk vicar och invigdes till biskop i Nederl\u00e4nderna. F\u00f6rsamlingsbor gladde sig \u00f6ver utn\u00e4mningen, men blev ledsna \u00f6ver att de f\u00f6rlorade sin \u00e4lskade kyrkoherde.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGERSGATAN 15<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingens andra kyrkoherde var Laurentius Holzer (f. 1897, d. 1978). N\u00e4r Holzer anl\u00e4nde 1922 var han en holl\u00e4ndsk f\u00f6rsamlingspr\u00e4st och inte anknuten till n\u00e5gon orden. Han betraktades som en skicklig ekonom och arkitekt. Dessa f\u00e4rdigheter var n\u00f6dv\u00e4ndiga i \u00c5bo f\u00f6rsamling. Invigningen firades den 4 augusti 1935. Kyrkoherden Holzer \u00e5kte genast till Nederl\u00e4nderna f\u00f6r att samla in pengar och n\u00e4r han \u00e5terv\u00e4nde k\u00f6ptes tomten p\u00e5 Birgersgatan 15. Ink\u00f6pspriset var 395 000 mark och bankl\u00e5net skulle vara 350 000 mark med r\u00e4nta och amortering. Detta skulle betalas av med lotterier, insamlingar och olika aff\u00e4rstransaktioner. Det nya kapellet slutf\u00f6rdes snabbt och invigningen h\u00f6lls p\u00e5 pingst h\u00f6gtiden den sista maj 1936.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nJ\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende kapell var kapellet p\u00e5 Birgersgatan 15 rymligt och vackert. Ett sk\u00e5paltare dekorerat med tr\u00e4skulpturer var en g\u00e5va fr\u00e5n de nederl\u00e4ndska klostersystrarna. F\u00f6r att lindra f\u00f6rsamlingens skuldb\u00f6rda gjorde kyrkoherde l\u00e5nga resor till Europa f\u00f6r att samla in pengar. N\u00e4r den politiska situationen blev turbulent h\u00f6sten 1939 flyttade m\u00e5nga f\u00f6rsamlingsbor till Tyskland eller Sverige. N\u00e5gra flyttade \u00e4ven till och med till Italien. Ytterligare andra flyttade ut fr\u00e5n staden till landsbygden f\u00f6r att skydda sig mot bombningar.
\n\u00b7<\/span>
\nUnder vinterkriget erbj\u00f6ds det bara morgonm\u00e4ssorna i kapellet. Att leva i pr\u00e4stg\u00e5rden var farligt eftersom bombskyddet inte l\u00e5g i n\u00e4rheten och j\u00e4rnv\u00e4gsstationen l\u00e5g n\u00e4stan intill. S\u00e5ledes flyttade kyrkoherde till Kristinagatan, vilket var ett s\u00e4krare st\u00e4lle att bo p\u00e5. N\u00e4r det var sv\u00e5rt att samla in pengar f\u00f6r att driva f\u00f6rsamlingen under kriget f\u00f6rs\u00f6kte kyrkoherde Holzer att hitta andra s\u00e4tt. Han gjorde leksaker av plankbitar som sen s\u00e5ldes i Wilhelm Casagrandes butik. Produkterna handlades v\u00e4l, men f\u00f6retagets verksamhet avbr\u00f6ts efter att biskopen p\u00e5pekade att en s\u00e5dan aff\u00e4rsstr\u00e4van inte var l\u00e4mplig f\u00f6r en pr\u00e4st.
\n\u00b7<\/span>
\nEfter slutet av andra v\u00e4rldskriget \u00e5tergick pr\u00e4sten till sin insamling och han reste \u00e4ven till Rom. H\u00e4r klargjorde han sin aff\u00e4rsverksamhet till p\u00e5vens sekreterare, vilket resulterade i Vatikanens godk\u00e4nnande. Han bes\u00f6kte ocks\u00e5 Nederl\u00e4nderna och fick 10 000 dollar i st\u00f6d fr\u00e5n Jesu Hj\u00e4rtas Orden och spenderade hela summan p\u00e5 tulpanl\u00f6kor. N\u00e4r tulpanerna anl\u00e4nde till Finland s\u00e5lde han dem p\u00e5 en auktion i Helsingfors f\u00f6r 50 000 dollar. D\u00e4refter importerade Holzer ris och apelsiner. Han s\u00e5lde delikatesserna till ett lukrativt pris och kunde p\u00e5 detta s\u00e4tt betala byggskulderna f\u00f6r kapellet I \u00c5bo. Med de \u00e5terst\u00e5ende pengarna byggde han ett tre v\u00e5nings hus f\u00f6r systrarnas barnhem och f\u00f6rskola i slutet av 1940-talet. Kyrkoherden gjorde sj\u00e4lv ritningarna till den nya byggnaden och arbetade ocks\u00e5 som byggare. Byggnaden var klar f\u00f6r inflyttning i augusti 1949.
\n\u00b7<\/span>
\nFem systrar av Jesu Hj\u00e4rtas Orden bosatte sig i huset varefter barnhemmet \u00f6ppnade sina d\u00f6rrar. I b\u00f6rjan fanns det cirka 30 barn p\u00e5 barnhemmet och upp till 80 barn i f\u00f6rskolan. De svartbesl\u00f6jade systrarnas utseende var en ovanlig syn i \u00c5bo och de intervjuades i tidningarna. Barnhemmet slutade fungera p\u00e5 1950-talet n\u00e4r det inte beh\u00f6vdes mer, men f\u00f6rskolan fungerade \u00e4nda fram till v\u00e5ren 1984.
\n\u00b7<\/span>
\nFader Jan Snijders (f. 1912, d. 1972) var kyrkoherde fr\u00e5n 1949 till 1967. Han f\u00f6ddes ocks\u00e5 i Nederl\u00e4nderna. Snijders ville berika f\u00f6rsamlingens andliga liv och bilda en enda familj ur sin spridda flock. M\u00e5nga k\u00e4nde att hans mandatperiod var en tid f\u00f6r andlig tillv\u00e4xt. Han f\u00f6rs\u00f6kte utveckla k\u00f6ren och var ocks\u00e5 intresserad av att arbeta med barn och ungdomar. N\u00e4r hans energi minskade best\u00e4mde han sig f\u00f6r att tj\u00e4nstg\u00f6ra som sjukhuspr\u00e4st i Tyskland.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nATT BYGGA EN NY KYRKA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n1966 fanns det 225 medlemmar i f\u00f6rsamlingen och 157 av dem var finska medborgare. Antalet finsktalande f\u00f6rsamlingsbor v\u00e4xte l\u00e5ngsamt. Samtidigt bytte m\u00e5nga av den ursprungligen utl\u00e4ndsk talande familjerna till finska efternamn. Den sista m\u00e4ssan i tr\u00e4kapellet p\u00e5 Ursinsgatan 15 h\u00f6lls den 6 januari 1966. Bara n\u00e5gra veckor senare revs byggnaden. M\u00e4ssorna \u00e4gde sedan rum i kapellet i systrarnas hus, tills den nya kyrkan var klar.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKlostrets huvuding\u00e5ng.<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nRitningarna av den nuvarande heliga Birgittas och den salige Hemmings kyrka ritades av arkitekten A.S. Sandel samt finansieringen hanterades av Holzer \u00e4ven denna g\u00e5ng. Den nya kyrkan invigdes den 5 november 1966.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nM\u00e5lat glas och andra konstf\u00f6rem\u00e5l \u00e4r fader J. De Vissers verk. P\u00e5 v\u00e4ggen bakom altaret fanns ursprungligen ett stort kors gjord av j\u00e4rn och st\u00e5l. Det fanns ocks\u00e5 sex kopparljusstakar bredvid altaret. P\u00e5 bakv\u00e4ggen fanns bilder av kyrkans beskyddare, heliga Birgitta och den salige Hemming. Dopsnittet l\u00e5g i sidokapellet.
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet finns en vision om Kristus som universums centrala figur och skapelse i det stora f\u00f6nstret mot gatasidan. Huvudtemat \u00e4r den gamla kristna symbolen av en fisk- och br\u00f6dkorg. Den stora fisken, Kristus, leder sina f\u00f6ljare. F\u00f6nstret p\u00e5 sidokapellet illustrerar den katolska kyrkans historia i Finland. Den visar n\u00e4r S:t Eric och S:t Henrik anl\u00e4nder till korst\u00e5get och den medeltida biskopen som sitter p\u00e5 hans tron. Dessutom har f\u00f6nstret Jungfru Maria med barnet Jesus bredvid \u00c5bo domkyrka och \u00c5bo vapensk\u00f6ld.
\n\u00b7<\/span>
\nBiskop Cobben invigde kyrkan och de flesta av de katolska pr\u00e4sterna, systrarna och br\u00f6derna som arbetade i Finland var n\u00e4rvarande. Biskopen v\u00e4lsignade kyrkans hall och placerade relikerna fr\u00e5n Heliga Birgitta, S:t Laurentius, S:t Bonifacius och S:ta Cecilia p\u00e5 altaret. Biskop Verschuren erbj\u00f6d den f\u00f6rsta m\u00e4ssan med hj\u00e4lp av flera pr\u00e4ster, vid det nya altaret. Vid den tiden var Teresaf\u00f6reningen mest livligt med tjugo aktiva medlemmar. Stolar i f\u00f6rsamlingshuset k\u00f6ptes med medel som samlats in av f\u00f6reningen. N\u00e4sta kyrkoherde, fader Jan Paus inledde sin tj\u00e4nst i f\u00f6rsamlingen den 23 mars 1967 och fortsatte i fjorton \u00e5r. P\u00e5 hans initiativ b\u00f6rjade man med kyrkokaffe efter s\u00f6ndagsm\u00e4ssan.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nFader Frans Voss var kyrkoherde i \u00c5bo fr\u00e5n 1981 till 1993. Han f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5teruppliva liturgin, betonade rollen som lektorer, akoliter och k\u00f6ren. Han organiserade ocks\u00e5 s\u00e5ngpr\u00f6vningar f\u00f6r l\u00e4ra sig nya stycken.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingsr\u00e5dets arbete \u00f6kade och blev mer effektivt. Det separata ekonomiska r\u00e5det fick i uppdrag att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rsamlingens kroniskt bristf\u00e4lliga ekonomi.
\n\u00b7<\/span>
\nV\u00e5ren 1985 \u00e5kte kyrkoherde Voss och en grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena. Ett av syftena med bes\u00f6ket var att uppmuntra birgittasystrarna att etablera ett nytt kloster i \u00c5bo och 1986 intr\u00e4ffade detta.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGITTASYSTRARNA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\u00b7<\/span><\/h6>\nKapellet p\u00e5 Parkgatan kunde inte betraktas som en permanent l\u00f6sning, s\u00e5 kyrkoherden van Gijsel var tvungen att hitta en ny plats f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Man hittade den p\u00e5 Birgersgatan i n\u00e4rheten av den nuvarande kyrkan. Gatans namn \u00e4r idag Ursinsgatan. Birgersgatans kapell byggdes genom att ta bort en v\u00e4gg mellan tv\u00e5 rum. L\u00e4genheten inkluderade ocks\u00e5 ett pr\u00e4strum och ett k\u00f6k. Pr\u00e4strummet anv\u00e4ndes senare som pr\u00e4stens arbetsrum, sovrum, sakristia och g\u00e4strum. Samtidigt var k\u00f6ket ocks\u00e5 bostad f\u00f6r en klosterbror som agerade som assistent f\u00f6r kyrkoherde.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nKapellbyggnaden f\u00f6rv\u00e4rvades och renoverades under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1926. Den 3 juni, Corpus Christis h\u00f6gtid, erbj\u00f6d Van Gijsel den f\u00f6rsta m\u00e4ssan d\u00e4r. Fader Guliemus Cobben uts\u00e5gs till kyrkoherde i \u00c5bo och predikade d\u00e4r f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen den 26 september 1926. Fader Cobben stannade kvar i \u00c5bo och b\u00f6rjade f\u00f6ra sina egna kyrkob\u00f6cker. Fram till dess hade f\u00f6rsamlingsborna varit medlemmar i Helsingfors f\u00f6rsamling. S\u00e5ledes f\u00f6ddes \u00c5bo f\u00f6rsamling.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\nKyrkoherde Guliemus Cobben (f. 1897, d.1985) f\u00f6ddes i Holland och tillh\u00f6rde Jesu Hj\u00e4rtas Ordens pr\u00e4sterna. N\u00e4r han kom till \u00c5bo var han 29 \u00e5r. Under de f\u00f6rsta \u00e5ren predikade han fr\u00e4mst p\u00e5 svenska och tyska, d\u00e5 dessa spr\u00e5k f\u00f6rstods b\u00e4ttre av f\u00f6rsamlingsbor \u00e4n finska. Kyrkoherde Cobben var en glad, spontan och v\u00e4lvillig ung pr\u00e4st som utan klagom\u00e5l n\u00f6jde sig med de tr\u00e5nga f\u00f6rh\u00e5llandena i hans pr\u00e4stg\u00e5rd.
\n\u00b7<\/span>
\nFr\u00e5n 1931 arbetade bror Erik, en tidigare sj\u00f6kapten, som assistent till kyrkoherden. Han lagade mat, lagade kl\u00e4der och serverade i m\u00e4ssor. Eftersom matutgifterna m\u00e5ste minimeras, var m\u00e5ltiderna blygsamma och kyrkoherdens h\u00e4lsa minskade. Cobbens tid som kyrkoherde i \u00c5bo varade i n\u00e4stan \u00e5tta \u00e5r. 1934 utn\u00e4mndes Cobben till apostolisk vicar och invigdes till biskop i Nederl\u00e4nderna. F\u00f6rsamlingsbor gladde sig \u00f6ver utn\u00e4mningen, men blev ledsna \u00f6ver att de f\u00f6rlorade sin \u00e4lskade kyrkoherde.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGERSGATAN 15<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingens andra kyrkoherde var Laurentius Holzer (f. 1897, d. 1978). N\u00e4r Holzer anl\u00e4nde 1922 var han en holl\u00e4ndsk f\u00f6rsamlingspr\u00e4st och inte anknuten till n\u00e5gon orden. Han betraktades som en skicklig ekonom och arkitekt. Dessa f\u00e4rdigheter var n\u00f6dv\u00e4ndiga i \u00c5bo f\u00f6rsamling. Invigningen firades den 4 augusti 1935. Kyrkoherden Holzer \u00e5kte genast till Nederl\u00e4nderna f\u00f6r att samla in pengar och n\u00e4r han \u00e5terv\u00e4nde k\u00f6ptes tomten p\u00e5 Birgersgatan 15. Ink\u00f6pspriset var 395 000 mark och bankl\u00e5net skulle vara 350 000 mark med r\u00e4nta och amortering. Detta skulle betalas av med lotterier, insamlingar och olika aff\u00e4rstransaktioner. Det nya kapellet slutf\u00f6rdes snabbt och invigningen h\u00f6lls p\u00e5 pingst h\u00f6gtiden den sista maj 1936.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nJ\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende kapell var kapellet p\u00e5 Birgersgatan 15 rymligt och vackert. Ett sk\u00e5paltare dekorerat med tr\u00e4skulpturer var en g\u00e5va fr\u00e5n de nederl\u00e4ndska klostersystrarna. F\u00f6r att lindra f\u00f6rsamlingens skuldb\u00f6rda gjorde kyrkoherde l\u00e5nga resor till Europa f\u00f6r att samla in pengar. N\u00e4r den politiska situationen blev turbulent h\u00f6sten 1939 flyttade m\u00e5nga f\u00f6rsamlingsbor till Tyskland eller Sverige. N\u00e5gra flyttade \u00e4ven till och med till Italien. Ytterligare andra flyttade ut fr\u00e5n staden till landsbygden f\u00f6r att skydda sig mot bombningar.
\n\u00b7<\/span>
\nUnder vinterkriget erbj\u00f6ds det bara morgonm\u00e4ssorna i kapellet. Att leva i pr\u00e4stg\u00e5rden var farligt eftersom bombskyddet inte l\u00e5g i n\u00e4rheten och j\u00e4rnv\u00e4gsstationen l\u00e5g n\u00e4stan intill. S\u00e5ledes flyttade kyrkoherde till Kristinagatan, vilket var ett s\u00e4krare st\u00e4lle att bo p\u00e5. N\u00e4r det var sv\u00e5rt att samla in pengar f\u00f6r att driva f\u00f6rsamlingen under kriget f\u00f6rs\u00f6kte kyrkoherde Holzer att hitta andra s\u00e4tt. Han gjorde leksaker av plankbitar som sen s\u00e5ldes i Wilhelm Casagrandes butik. Produkterna handlades v\u00e4l, men f\u00f6retagets verksamhet avbr\u00f6ts efter att biskopen p\u00e5pekade att en s\u00e5dan aff\u00e4rsstr\u00e4van inte var l\u00e4mplig f\u00f6r en pr\u00e4st.
\n\u00b7<\/span>
\nEfter slutet av andra v\u00e4rldskriget \u00e5tergick pr\u00e4sten till sin insamling och han reste \u00e4ven till Rom. H\u00e4r klargjorde han sin aff\u00e4rsverksamhet till p\u00e5vens sekreterare, vilket resulterade i Vatikanens godk\u00e4nnande. Han bes\u00f6kte ocks\u00e5 Nederl\u00e4nderna och fick 10 000 dollar i st\u00f6d fr\u00e5n Jesu Hj\u00e4rtas Orden och spenderade hela summan p\u00e5 tulpanl\u00f6kor. N\u00e4r tulpanerna anl\u00e4nde till Finland s\u00e5lde han dem p\u00e5 en auktion i Helsingfors f\u00f6r 50 000 dollar. D\u00e4refter importerade Holzer ris och apelsiner. Han s\u00e5lde delikatesserna till ett lukrativt pris och kunde p\u00e5 detta s\u00e4tt betala byggskulderna f\u00f6r kapellet I \u00c5bo. Med de \u00e5terst\u00e5ende pengarna byggde han ett tre v\u00e5nings hus f\u00f6r systrarnas barnhem och f\u00f6rskola i slutet av 1940-talet. Kyrkoherden gjorde sj\u00e4lv ritningarna till den nya byggnaden och arbetade ocks\u00e5 som byggare. Byggnaden var klar f\u00f6r inflyttning i augusti 1949.
\n\u00b7<\/span>
\nFem systrar av Jesu Hj\u00e4rtas Orden bosatte sig i huset varefter barnhemmet \u00f6ppnade sina d\u00f6rrar. I b\u00f6rjan fanns det cirka 30 barn p\u00e5 barnhemmet och upp till 80 barn i f\u00f6rskolan. De svartbesl\u00f6jade systrarnas utseende var en ovanlig syn i \u00c5bo och de intervjuades i tidningarna. Barnhemmet slutade fungera p\u00e5 1950-talet n\u00e4r det inte beh\u00f6vdes mer, men f\u00f6rskolan fungerade \u00e4nda fram till v\u00e5ren 1984.
\n\u00b7<\/span>
\nFader Jan Snijders (f. 1912, d. 1972) var kyrkoherde fr\u00e5n 1949 till 1967. Han f\u00f6ddes ocks\u00e5 i Nederl\u00e4nderna. Snijders ville berika f\u00f6rsamlingens andliga liv och bilda en enda familj ur sin spridda flock. M\u00e5nga k\u00e4nde att hans mandatperiod var en tid f\u00f6r andlig tillv\u00e4xt. Han f\u00f6rs\u00f6kte utveckla k\u00f6ren och var ocks\u00e5 intresserad av att arbeta med barn och ungdomar. N\u00e4r hans energi minskade best\u00e4mde han sig f\u00f6r att tj\u00e4nstg\u00f6ra som sjukhuspr\u00e4st i Tyskland.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nATT BYGGA EN NY KYRKA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n1966 fanns det 225 medlemmar i f\u00f6rsamlingen och 157 av dem var finska medborgare. Antalet finsktalande f\u00f6rsamlingsbor v\u00e4xte l\u00e5ngsamt. Samtidigt bytte m\u00e5nga av den ursprungligen utl\u00e4ndsk talande familjerna till finska efternamn. Den sista m\u00e4ssan i tr\u00e4kapellet p\u00e5 Ursinsgatan 15 h\u00f6lls den 6 januari 1966. Bara n\u00e5gra veckor senare revs byggnaden. M\u00e4ssorna \u00e4gde sedan rum i kapellet i systrarnas hus, tills den nya kyrkan var klar.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKlostrets huvuding\u00e5ng.<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nRitningarna av den nuvarande heliga Birgittas och den salige Hemmings kyrka ritades av arkitekten A.S. Sandel samt finansieringen hanterades av Holzer \u00e4ven denna g\u00e5ng. Den nya kyrkan invigdes den 5 november 1966.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nM\u00e5lat glas och andra konstf\u00f6rem\u00e5l \u00e4r fader J. De Vissers verk. P\u00e5 v\u00e4ggen bakom altaret fanns ursprungligen ett stort kors gjord av j\u00e4rn och st\u00e5l. Det fanns ocks\u00e5 sex kopparljusstakar bredvid altaret. P\u00e5 bakv\u00e4ggen fanns bilder av kyrkans beskyddare, heliga Birgitta och den salige Hemming. Dopsnittet l\u00e5g i sidokapellet.
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet finns en vision om Kristus som universums centrala figur och skapelse i det stora f\u00f6nstret mot gatasidan. Huvudtemat \u00e4r den gamla kristna symbolen av en fisk- och br\u00f6dkorg. Den stora fisken, Kristus, leder sina f\u00f6ljare. F\u00f6nstret p\u00e5 sidokapellet illustrerar den katolska kyrkans historia i Finland. Den visar n\u00e4r S:t Eric och S:t Henrik anl\u00e4nder till korst\u00e5get och den medeltida biskopen som sitter p\u00e5 hans tron. Dessutom har f\u00f6nstret Jungfru Maria med barnet Jesus bredvid \u00c5bo domkyrka och \u00c5bo vapensk\u00f6ld.
\n\u00b7<\/span>
\nBiskop Cobben invigde kyrkan och de flesta av de katolska pr\u00e4sterna, systrarna och br\u00f6derna som arbetade i Finland var n\u00e4rvarande. Biskopen v\u00e4lsignade kyrkans hall och placerade relikerna fr\u00e5n Heliga Birgitta, S:t Laurentius, S:t Bonifacius och S:ta Cecilia p\u00e5 altaret. Biskop Verschuren erbj\u00f6d den f\u00f6rsta m\u00e4ssan med hj\u00e4lp av flera pr\u00e4ster, vid det nya altaret. Vid den tiden var Teresaf\u00f6reningen mest livligt med tjugo aktiva medlemmar. Stolar i f\u00f6rsamlingshuset k\u00f6ptes med medel som samlats in av f\u00f6reningen. N\u00e4sta kyrkoherde, fader Jan Paus inledde sin tj\u00e4nst i f\u00f6rsamlingen den 23 mars 1967 och fortsatte i fjorton \u00e5r. P\u00e5 hans initiativ b\u00f6rjade man med kyrkokaffe efter s\u00f6ndagsm\u00e4ssan.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nFader Frans Voss var kyrkoherde i \u00c5bo fr\u00e5n 1981 till 1993. Han f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5teruppliva liturgin, betonade rollen som lektorer, akoliter och k\u00f6ren. Han organiserade ocks\u00e5 s\u00e5ngpr\u00f6vningar f\u00f6r l\u00e4ra sig nya stycken.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingsr\u00e5dets arbete \u00f6kade och blev mer effektivt. Det separata ekonomiska r\u00e5det fick i uppdrag att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rsamlingens kroniskt bristf\u00e4lliga ekonomi.
\n\u00b7<\/span>
\nV\u00e5ren 1985 \u00e5kte kyrkoherde Voss och en grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena. Ett av syftena med bes\u00f6ket var att uppmuntra birgittasystrarna att etablera ett nytt kloster i \u00c5bo och 1986 intr\u00e4ffade detta.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGITTASYSTRARNA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nKapellbyggnaden f\u00f6rv\u00e4rvades och renoverades under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1926. Den 3 juni, Corpus Christis h\u00f6gtid, erbj\u00f6d Van Gijsel den f\u00f6rsta m\u00e4ssan d\u00e4r. Fader Guliemus Cobben uts\u00e5gs till kyrkoherde i \u00c5bo och predikade d\u00e4r f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen den 26 september 1926. Fader Cobben stannade kvar i \u00c5bo och b\u00f6rjade f\u00f6ra sina egna kyrkob\u00f6cker. Fram till dess hade f\u00f6rsamlingsborna varit medlemmar i Helsingfors f\u00f6rsamling. S\u00e5ledes f\u00f6ddes \u00c5bo f\u00f6rsamling.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\nKyrkoherde Guliemus Cobben (f. 1897, d.1985) f\u00f6ddes i Holland och tillh\u00f6rde Jesu Hj\u00e4rtas Ordens pr\u00e4sterna. N\u00e4r han kom till \u00c5bo var han 29 \u00e5r. Under de f\u00f6rsta \u00e5ren predikade han fr\u00e4mst p\u00e5 svenska och tyska, d\u00e5 dessa spr\u00e5k f\u00f6rstods b\u00e4ttre av f\u00f6rsamlingsbor \u00e4n finska. Kyrkoherde Cobben var en glad, spontan och v\u00e4lvillig ung pr\u00e4st som utan klagom\u00e5l n\u00f6jde sig med de tr\u00e5nga f\u00f6rh\u00e5llandena i hans pr\u00e4stg\u00e5rd.
\n\u00b7<\/span>
\nFr\u00e5n 1931 arbetade bror Erik, en tidigare sj\u00f6kapten, som assistent till kyrkoherden. Han lagade mat, lagade kl\u00e4der och serverade i m\u00e4ssor. Eftersom matutgifterna m\u00e5ste minimeras, var m\u00e5ltiderna blygsamma och kyrkoherdens h\u00e4lsa minskade. Cobbens tid som kyrkoherde i \u00c5bo varade i n\u00e4stan \u00e5tta \u00e5r. 1934 utn\u00e4mndes Cobben till apostolisk vicar och invigdes till biskop i Nederl\u00e4nderna. F\u00f6rsamlingsbor gladde sig \u00f6ver utn\u00e4mningen, men blev ledsna \u00f6ver att de f\u00f6rlorade sin \u00e4lskade kyrkoherde.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGERSGATAN 15<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingens andra kyrkoherde var Laurentius Holzer (f. 1897, d. 1978). N\u00e4r Holzer anl\u00e4nde 1922 var han en holl\u00e4ndsk f\u00f6rsamlingspr\u00e4st och inte anknuten till n\u00e5gon orden. Han betraktades som en skicklig ekonom och arkitekt. Dessa f\u00e4rdigheter var n\u00f6dv\u00e4ndiga i \u00c5bo f\u00f6rsamling. Invigningen firades den 4 augusti 1935. Kyrkoherden Holzer \u00e5kte genast till Nederl\u00e4nderna f\u00f6r att samla in pengar och n\u00e4r han \u00e5terv\u00e4nde k\u00f6ptes tomten p\u00e5 Birgersgatan 15. Ink\u00f6pspriset var 395 000 mark och bankl\u00e5net skulle vara 350 000 mark med r\u00e4nta och amortering. Detta skulle betalas av med lotterier, insamlingar och olika aff\u00e4rstransaktioner. Det nya kapellet slutf\u00f6rdes snabbt och invigningen h\u00f6lls p\u00e5 pingst h\u00f6gtiden den sista maj 1936.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nJ\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende kapell var kapellet p\u00e5 Birgersgatan 15 rymligt och vackert. Ett sk\u00e5paltare dekorerat med tr\u00e4skulpturer var en g\u00e5va fr\u00e5n de nederl\u00e4ndska klostersystrarna. F\u00f6r att lindra f\u00f6rsamlingens skuldb\u00f6rda gjorde kyrkoherde l\u00e5nga resor till Europa f\u00f6r att samla in pengar. N\u00e4r den politiska situationen blev turbulent h\u00f6sten 1939 flyttade m\u00e5nga f\u00f6rsamlingsbor till Tyskland eller Sverige. N\u00e5gra flyttade \u00e4ven till och med till Italien. Ytterligare andra flyttade ut fr\u00e5n staden till landsbygden f\u00f6r att skydda sig mot bombningar.
\n\u00b7<\/span>
\nUnder vinterkriget erbj\u00f6ds det bara morgonm\u00e4ssorna i kapellet. Att leva i pr\u00e4stg\u00e5rden var farligt eftersom bombskyddet inte l\u00e5g i n\u00e4rheten och j\u00e4rnv\u00e4gsstationen l\u00e5g n\u00e4stan intill. S\u00e5ledes flyttade kyrkoherde till Kristinagatan, vilket var ett s\u00e4krare st\u00e4lle att bo p\u00e5. N\u00e4r det var sv\u00e5rt att samla in pengar f\u00f6r att driva f\u00f6rsamlingen under kriget f\u00f6rs\u00f6kte kyrkoherde Holzer att hitta andra s\u00e4tt. Han gjorde leksaker av plankbitar som sen s\u00e5ldes i Wilhelm Casagrandes butik. Produkterna handlades v\u00e4l, men f\u00f6retagets verksamhet avbr\u00f6ts efter att biskopen p\u00e5pekade att en s\u00e5dan aff\u00e4rsstr\u00e4van inte var l\u00e4mplig f\u00f6r en pr\u00e4st.
\n\u00b7<\/span>
\nEfter slutet av andra v\u00e4rldskriget \u00e5tergick pr\u00e4sten till sin insamling och han reste \u00e4ven till Rom. H\u00e4r klargjorde han sin aff\u00e4rsverksamhet till p\u00e5vens sekreterare, vilket resulterade i Vatikanens godk\u00e4nnande. Han bes\u00f6kte ocks\u00e5 Nederl\u00e4nderna och fick 10 000 dollar i st\u00f6d fr\u00e5n Jesu Hj\u00e4rtas Orden och spenderade hela summan p\u00e5 tulpanl\u00f6kor. N\u00e4r tulpanerna anl\u00e4nde till Finland s\u00e5lde han dem p\u00e5 en auktion i Helsingfors f\u00f6r 50 000 dollar. D\u00e4refter importerade Holzer ris och apelsiner. Han s\u00e5lde delikatesserna till ett lukrativt pris och kunde p\u00e5 detta s\u00e4tt betala byggskulderna f\u00f6r kapellet I \u00c5bo. Med de \u00e5terst\u00e5ende pengarna byggde han ett tre v\u00e5nings hus f\u00f6r systrarnas barnhem och f\u00f6rskola i slutet av 1940-talet. Kyrkoherden gjorde sj\u00e4lv ritningarna till den nya byggnaden och arbetade ocks\u00e5 som byggare. Byggnaden var klar f\u00f6r inflyttning i augusti 1949.
\n\u00b7<\/span>
\nFem systrar av Jesu Hj\u00e4rtas Orden bosatte sig i huset varefter barnhemmet \u00f6ppnade sina d\u00f6rrar. I b\u00f6rjan fanns det cirka 30 barn p\u00e5 barnhemmet och upp till 80 barn i f\u00f6rskolan. De svartbesl\u00f6jade systrarnas utseende var en ovanlig syn i \u00c5bo och de intervjuades i tidningarna. Barnhemmet slutade fungera p\u00e5 1950-talet n\u00e4r det inte beh\u00f6vdes mer, men f\u00f6rskolan fungerade \u00e4nda fram till v\u00e5ren 1984.
\n\u00b7<\/span>
\nFader Jan Snijders (f. 1912, d. 1972) var kyrkoherde fr\u00e5n 1949 till 1967. Han f\u00f6ddes ocks\u00e5 i Nederl\u00e4nderna. Snijders ville berika f\u00f6rsamlingens andliga liv och bilda en enda familj ur sin spridda flock. M\u00e5nga k\u00e4nde att hans mandatperiod var en tid f\u00f6r andlig tillv\u00e4xt. Han f\u00f6rs\u00f6kte utveckla k\u00f6ren och var ocks\u00e5 intresserad av att arbeta med barn och ungdomar. N\u00e4r hans energi minskade best\u00e4mde han sig f\u00f6r att tj\u00e4nstg\u00f6ra som sjukhuspr\u00e4st i Tyskland.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nATT BYGGA EN NY KYRKA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n1966 fanns det 225 medlemmar i f\u00f6rsamlingen och 157 av dem var finska medborgare. Antalet finsktalande f\u00f6rsamlingsbor v\u00e4xte l\u00e5ngsamt. Samtidigt bytte m\u00e5nga av den ursprungligen utl\u00e4ndsk talande familjerna till finska efternamn. Den sista m\u00e4ssan i tr\u00e4kapellet p\u00e5 Ursinsgatan 15 h\u00f6lls den 6 januari 1966. Bara n\u00e5gra veckor senare revs byggnaden. M\u00e4ssorna \u00e4gde sedan rum i kapellet i systrarnas hus, tills den nya kyrkan var klar.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKlostrets huvuding\u00e5ng.<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nRitningarna av den nuvarande heliga Birgittas och den salige Hemmings kyrka ritades av arkitekten A.S. Sandel samt finansieringen hanterades av Holzer \u00e4ven denna g\u00e5ng. Den nya kyrkan invigdes den 5 november 1966.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nM\u00e5lat glas och andra konstf\u00f6rem\u00e5l \u00e4r fader J. De Vissers verk. P\u00e5 v\u00e4ggen bakom altaret fanns ursprungligen ett stort kors gjord av j\u00e4rn och st\u00e5l. Det fanns ocks\u00e5 sex kopparljusstakar bredvid altaret. P\u00e5 bakv\u00e4ggen fanns bilder av kyrkans beskyddare, heliga Birgitta och den salige Hemming. Dopsnittet l\u00e5g i sidokapellet.
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet finns en vision om Kristus som universums centrala figur och skapelse i det stora f\u00f6nstret mot gatasidan. Huvudtemat \u00e4r den gamla kristna symbolen av en fisk- och br\u00f6dkorg. Den stora fisken, Kristus, leder sina f\u00f6ljare. F\u00f6nstret p\u00e5 sidokapellet illustrerar den katolska kyrkans historia i Finland. Den visar n\u00e4r S:t Eric och S:t Henrik anl\u00e4nder till korst\u00e5get och den medeltida biskopen som sitter p\u00e5 hans tron. Dessutom har f\u00f6nstret Jungfru Maria med barnet Jesus bredvid \u00c5bo domkyrka och \u00c5bo vapensk\u00f6ld.
\n\u00b7<\/span>
\nBiskop Cobben invigde kyrkan och de flesta av de katolska pr\u00e4sterna, systrarna och br\u00f6derna som arbetade i Finland var n\u00e4rvarande. Biskopen v\u00e4lsignade kyrkans hall och placerade relikerna fr\u00e5n Heliga Birgitta, S:t Laurentius, S:t Bonifacius och S:ta Cecilia p\u00e5 altaret. Biskop Verschuren erbj\u00f6d den f\u00f6rsta m\u00e4ssan med hj\u00e4lp av flera pr\u00e4ster, vid det nya altaret. Vid den tiden var Teresaf\u00f6reningen mest livligt med tjugo aktiva medlemmar. Stolar i f\u00f6rsamlingshuset k\u00f6ptes med medel som samlats in av f\u00f6reningen. N\u00e4sta kyrkoherde, fader Jan Paus inledde sin tj\u00e4nst i f\u00f6rsamlingen den 23 mars 1967 och fortsatte i fjorton \u00e5r. P\u00e5 hans initiativ b\u00f6rjade man med kyrkokaffe efter s\u00f6ndagsm\u00e4ssan.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nFader Frans Voss var kyrkoherde i \u00c5bo fr\u00e5n 1981 till 1993. Han f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5teruppliva liturgin, betonade rollen som lektorer, akoliter och k\u00f6ren. Han organiserade ocks\u00e5 s\u00e5ngpr\u00f6vningar f\u00f6r l\u00e4ra sig nya stycken.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingsr\u00e5dets arbete \u00f6kade och blev mer effektivt. Det separata ekonomiska r\u00e5det fick i uppdrag att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rsamlingens kroniskt bristf\u00e4lliga ekonomi.
\n\u00b7<\/span>
\nV\u00e5ren 1985 \u00e5kte kyrkoherde Voss och en grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena. Ett av syftena med bes\u00f6ket var att uppmuntra birgittasystrarna att etablera ett nytt kloster i \u00c5bo och 1986 intr\u00e4ffade detta.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGITTASYSTRARNA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Kapellbyggnaden f\u00f6rv\u00e4rvades och renoverades under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1926. Den 3 juni, Corpus Christis h\u00f6gtid, erbj\u00f6d Van Gijsel den f\u00f6rsta m\u00e4ssan d\u00e4r. Fader Guliemus Cobben uts\u00e5gs till kyrkoherde i \u00c5bo och predikade d\u00e4r f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen den 26 september 1926. Fader Cobben stannade kvar i \u00c5bo och b\u00f6rjade f\u00f6ra sina egna kyrkob\u00f6cker. Fram till dess hade f\u00f6rsamlingsborna varit medlemmar i Helsingfors f\u00f6rsamling. S\u00e5ledes f\u00f6ddes \u00c5bo f\u00f6rsamling.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\nKyrkoherde Guliemus Cobben (f. 1897, d.1985) f\u00f6ddes i Holland och tillh\u00f6rde Jesu Hj\u00e4rtas Ordens pr\u00e4sterna. N\u00e4r han kom till \u00c5bo var han 29 \u00e5r. Under de f\u00f6rsta \u00e5ren predikade han fr\u00e4mst p\u00e5 svenska och tyska, d\u00e5 dessa spr\u00e5k f\u00f6rstods b\u00e4ttre av f\u00f6rsamlingsbor \u00e4n finska. Kyrkoherde Cobben var en glad, spontan och v\u00e4lvillig ung pr\u00e4st som utan klagom\u00e5l n\u00f6jde sig med de tr\u00e5nga f\u00f6rh\u00e5llandena i hans pr\u00e4stg\u00e5rd.
\n\u00b7<\/span>
\nFr\u00e5n 1931 arbetade bror Erik, en tidigare sj\u00f6kapten, som assistent till kyrkoherden. Han lagade mat, lagade kl\u00e4der och serverade i m\u00e4ssor. Eftersom matutgifterna m\u00e5ste minimeras, var m\u00e5ltiderna blygsamma och kyrkoherdens h\u00e4lsa minskade. Cobbens tid som kyrkoherde i \u00c5bo varade i n\u00e4stan \u00e5tta \u00e5r. 1934 utn\u00e4mndes Cobben till apostolisk vicar och invigdes till biskop i Nederl\u00e4nderna. F\u00f6rsamlingsbor gladde sig \u00f6ver utn\u00e4mningen, men blev ledsna \u00f6ver att de f\u00f6rlorade sin \u00e4lskade kyrkoherde.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGERSGATAN 15<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingens andra kyrkoherde var Laurentius Holzer (f. 1897, d. 1978). N\u00e4r Holzer anl\u00e4nde 1922 var han en holl\u00e4ndsk f\u00f6rsamlingspr\u00e4st och inte anknuten till n\u00e5gon orden. Han betraktades som en skicklig ekonom och arkitekt. Dessa f\u00e4rdigheter var n\u00f6dv\u00e4ndiga i \u00c5bo f\u00f6rsamling. Invigningen firades den 4 augusti 1935. Kyrkoherden Holzer \u00e5kte genast till Nederl\u00e4nderna f\u00f6r att samla in pengar och n\u00e4r han \u00e5terv\u00e4nde k\u00f6ptes tomten p\u00e5 Birgersgatan 15. Ink\u00f6pspriset var 395 000 mark och bankl\u00e5net skulle vara 350 000 mark med r\u00e4nta och amortering. Detta skulle betalas av med lotterier, insamlingar och olika aff\u00e4rstransaktioner. Det nya kapellet slutf\u00f6rdes snabbt och invigningen h\u00f6lls p\u00e5 pingst h\u00f6gtiden den sista maj 1936.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nJ\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende kapell var kapellet p\u00e5 Birgersgatan 15 rymligt och vackert. Ett sk\u00e5paltare dekorerat med tr\u00e4skulpturer var en g\u00e5va fr\u00e5n de nederl\u00e4ndska klostersystrarna. F\u00f6r att lindra f\u00f6rsamlingens skuldb\u00f6rda gjorde kyrkoherde l\u00e5nga resor till Europa f\u00f6r att samla in pengar. N\u00e4r den politiska situationen blev turbulent h\u00f6sten 1939 flyttade m\u00e5nga f\u00f6rsamlingsbor till Tyskland eller Sverige. N\u00e5gra flyttade \u00e4ven till och med till Italien. Ytterligare andra flyttade ut fr\u00e5n staden till landsbygden f\u00f6r att skydda sig mot bombningar.
\n\u00b7<\/span>
\nUnder vinterkriget erbj\u00f6ds det bara morgonm\u00e4ssorna i kapellet. Att leva i pr\u00e4stg\u00e5rden var farligt eftersom bombskyddet inte l\u00e5g i n\u00e4rheten och j\u00e4rnv\u00e4gsstationen l\u00e5g n\u00e4stan intill. S\u00e5ledes flyttade kyrkoherde till Kristinagatan, vilket var ett s\u00e4krare st\u00e4lle att bo p\u00e5. N\u00e4r det var sv\u00e5rt att samla in pengar f\u00f6r att driva f\u00f6rsamlingen under kriget f\u00f6rs\u00f6kte kyrkoherde Holzer att hitta andra s\u00e4tt. Han gjorde leksaker av plankbitar som sen s\u00e5ldes i Wilhelm Casagrandes butik. Produkterna handlades v\u00e4l, men f\u00f6retagets verksamhet avbr\u00f6ts efter att biskopen p\u00e5pekade att en s\u00e5dan aff\u00e4rsstr\u00e4van inte var l\u00e4mplig f\u00f6r en pr\u00e4st.
\n\u00b7<\/span>
\nEfter slutet av andra v\u00e4rldskriget \u00e5tergick pr\u00e4sten till sin insamling och han reste \u00e4ven till Rom. H\u00e4r klargjorde han sin aff\u00e4rsverksamhet till p\u00e5vens sekreterare, vilket resulterade i Vatikanens godk\u00e4nnande. Han bes\u00f6kte ocks\u00e5 Nederl\u00e4nderna och fick 10 000 dollar i st\u00f6d fr\u00e5n Jesu Hj\u00e4rtas Orden och spenderade hela summan p\u00e5 tulpanl\u00f6kor. N\u00e4r tulpanerna anl\u00e4nde till Finland s\u00e5lde han dem p\u00e5 en auktion i Helsingfors f\u00f6r 50 000 dollar. D\u00e4refter importerade Holzer ris och apelsiner. Han s\u00e5lde delikatesserna till ett lukrativt pris och kunde p\u00e5 detta s\u00e4tt betala byggskulderna f\u00f6r kapellet I \u00c5bo. Med de \u00e5terst\u00e5ende pengarna byggde han ett tre v\u00e5nings hus f\u00f6r systrarnas barnhem och f\u00f6rskola i slutet av 1940-talet. Kyrkoherden gjorde sj\u00e4lv ritningarna till den nya byggnaden och arbetade ocks\u00e5 som byggare. Byggnaden var klar f\u00f6r inflyttning i augusti 1949.
\n\u00b7<\/span>
\nFem systrar av Jesu Hj\u00e4rtas Orden bosatte sig i huset varefter barnhemmet \u00f6ppnade sina d\u00f6rrar. I b\u00f6rjan fanns det cirka 30 barn p\u00e5 barnhemmet och upp till 80 barn i f\u00f6rskolan. De svartbesl\u00f6jade systrarnas utseende var en ovanlig syn i \u00c5bo och de intervjuades i tidningarna. Barnhemmet slutade fungera p\u00e5 1950-talet n\u00e4r det inte beh\u00f6vdes mer, men f\u00f6rskolan fungerade \u00e4nda fram till v\u00e5ren 1984.
\n\u00b7<\/span>
\nFader Jan Snijders (f. 1912, d. 1972) var kyrkoherde fr\u00e5n 1949 till 1967. Han f\u00f6ddes ocks\u00e5 i Nederl\u00e4nderna. Snijders ville berika f\u00f6rsamlingens andliga liv och bilda en enda familj ur sin spridda flock. M\u00e5nga k\u00e4nde att hans mandatperiod var en tid f\u00f6r andlig tillv\u00e4xt. Han f\u00f6rs\u00f6kte utveckla k\u00f6ren och var ocks\u00e5 intresserad av att arbeta med barn och ungdomar. N\u00e4r hans energi minskade best\u00e4mde han sig f\u00f6r att tj\u00e4nstg\u00f6ra som sjukhuspr\u00e4st i Tyskland.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nATT BYGGA EN NY KYRKA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n1966 fanns det 225 medlemmar i f\u00f6rsamlingen och 157 av dem var finska medborgare. Antalet finsktalande f\u00f6rsamlingsbor v\u00e4xte l\u00e5ngsamt. Samtidigt bytte m\u00e5nga av den ursprungligen utl\u00e4ndsk talande familjerna till finska efternamn. Den sista m\u00e4ssan i tr\u00e4kapellet p\u00e5 Ursinsgatan 15 h\u00f6lls den 6 januari 1966. Bara n\u00e5gra veckor senare revs byggnaden. M\u00e4ssorna \u00e4gde sedan rum i kapellet i systrarnas hus, tills den nya kyrkan var klar.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKlostrets huvuding\u00e5ng.<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nRitningarna av den nuvarande heliga Birgittas och den salige Hemmings kyrka ritades av arkitekten A.S. Sandel samt finansieringen hanterades av Holzer \u00e4ven denna g\u00e5ng. Den nya kyrkan invigdes den 5 november 1966.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nM\u00e5lat glas och andra konstf\u00f6rem\u00e5l \u00e4r fader J. De Vissers verk. P\u00e5 v\u00e4ggen bakom altaret fanns ursprungligen ett stort kors gjord av j\u00e4rn och st\u00e5l. Det fanns ocks\u00e5 sex kopparljusstakar bredvid altaret. P\u00e5 bakv\u00e4ggen fanns bilder av kyrkans beskyddare, heliga Birgitta och den salige Hemming. Dopsnittet l\u00e5g i sidokapellet.
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet finns en vision om Kristus som universums centrala figur och skapelse i det stora f\u00f6nstret mot gatasidan. Huvudtemat \u00e4r den gamla kristna symbolen av en fisk- och br\u00f6dkorg. Den stora fisken, Kristus, leder sina f\u00f6ljare. F\u00f6nstret p\u00e5 sidokapellet illustrerar den katolska kyrkans historia i Finland. Den visar n\u00e4r S:t Eric och S:t Henrik anl\u00e4nder till korst\u00e5get och den medeltida biskopen som sitter p\u00e5 hans tron. Dessutom har f\u00f6nstret Jungfru Maria med barnet Jesus bredvid \u00c5bo domkyrka och \u00c5bo vapensk\u00f6ld.
\n\u00b7<\/span>
\nBiskop Cobben invigde kyrkan och de flesta av de katolska pr\u00e4sterna, systrarna och br\u00f6derna som arbetade i Finland var n\u00e4rvarande. Biskopen v\u00e4lsignade kyrkans hall och placerade relikerna fr\u00e5n Heliga Birgitta, S:t Laurentius, S:t Bonifacius och S:ta Cecilia p\u00e5 altaret. Biskop Verschuren erbj\u00f6d den f\u00f6rsta m\u00e4ssan med hj\u00e4lp av flera pr\u00e4ster, vid det nya altaret. Vid den tiden var Teresaf\u00f6reningen mest livligt med tjugo aktiva medlemmar. Stolar i f\u00f6rsamlingshuset k\u00f6ptes med medel som samlats in av f\u00f6reningen. N\u00e4sta kyrkoherde, fader Jan Paus inledde sin tj\u00e4nst i f\u00f6rsamlingen den 23 mars 1967 och fortsatte i fjorton \u00e5r. P\u00e5 hans initiativ b\u00f6rjade man med kyrkokaffe efter s\u00f6ndagsm\u00e4ssan.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nFader Frans Voss var kyrkoherde i \u00c5bo fr\u00e5n 1981 till 1993. Han f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5teruppliva liturgin, betonade rollen som lektorer, akoliter och k\u00f6ren. Han organiserade ocks\u00e5 s\u00e5ngpr\u00f6vningar f\u00f6r l\u00e4ra sig nya stycken.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingsr\u00e5dets arbete \u00f6kade och blev mer effektivt. Det separata ekonomiska r\u00e5det fick i uppdrag att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rsamlingens kroniskt bristf\u00e4lliga ekonomi.
\n\u00b7<\/span>
\nV\u00e5ren 1985 \u00e5kte kyrkoherde Voss och en grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena. Ett av syftena med bes\u00f6ket var att uppmuntra birgittasystrarna att etablera ett nytt kloster i \u00c5bo och 1986 intr\u00e4ffade detta.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGITTASYSTRARNA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n\u00b7<\/span>
\nFr\u00e5n 1931 arbetade bror Erik, en tidigare sj\u00f6kapten, som assistent till kyrkoherden. Han lagade mat, lagade kl\u00e4der och serverade i m\u00e4ssor. Eftersom matutgifterna m\u00e5ste minimeras, var m\u00e5ltiderna blygsamma och kyrkoherdens h\u00e4lsa minskade. Cobbens tid som kyrkoherde i \u00c5bo varade i n\u00e4stan \u00e5tta \u00e5r. 1934 utn\u00e4mndes Cobben till apostolisk vicar och invigdes till biskop i Nederl\u00e4nderna. F\u00f6rsamlingsbor gladde sig \u00f6ver utn\u00e4mningen, men blev ledsna \u00f6ver att de f\u00f6rlorade sin \u00e4lskade kyrkoherde.<\/h6>\n
\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGERSGATAN 15<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingens andra kyrkoherde var Laurentius Holzer (f. 1897, d. 1978). N\u00e4r Holzer anl\u00e4nde 1922 var han en holl\u00e4ndsk f\u00f6rsamlingspr\u00e4st och inte anknuten till n\u00e5gon orden. Han betraktades som en skicklig ekonom och arkitekt. Dessa f\u00e4rdigheter var n\u00f6dv\u00e4ndiga i \u00c5bo f\u00f6rsamling. Invigningen firades den 4 augusti 1935. Kyrkoherden Holzer \u00e5kte genast till Nederl\u00e4nderna f\u00f6r att samla in pengar och n\u00e4r han \u00e5terv\u00e4nde k\u00f6ptes tomten p\u00e5 Birgersgatan 15. Ink\u00f6pspriset var 395 000 mark och bankl\u00e5net skulle vara 350 000 mark med r\u00e4nta och amortering. Detta skulle betalas av med lotterier, insamlingar och olika aff\u00e4rstransaktioner. Det nya kapellet slutf\u00f6rdes snabbt och invigningen h\u00f6lls p\u00e5 pingst h\u00f6gtiden den sista maj 1936.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nJ\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende kapell var kapellet p\u00e5 Birgersgatan 15 rymligt och vackert. Ett sk\u00e5paltare dekorerat med tr\u00e4skulpturer var en g\u00e5va fr\u00e5n de nederl\u00e4ndska klostersystrarna. F\u00f6r att lindra f\u00f6rsamlingens skuldb\u00f6rda gjorde kyrkoherde l\u00e5nga resor till Europa f\u00f6r att samla in pengar. N\u00e4r den politiska situationen blev turbulent h\u00f6sten 1939 flyttade m\u00e5nga f\u00f6rsamlingsbor till Tyskland eller Sverige. N\u00e5gra flyttade \u00e4ven till och med till Italien. Ytterligare andra flyttade ut fr\u00e5n staden till landsbygden f\u00f6r att skydda sig mot bombningar.
\n\u00b7<\/span>
\nUnder vinterkriget erbj\u00f6ds det bara morgonm\u00e4ssorna i kapellet. Att leva i pr\u00e4stg\u00e5rden var farligt eftersom bombskyddet inte l\u00e5g i n\u00e4rheten och j\u00e4rnv\u00e4gsstationen l\u00e5g n\u00e4stan intill. S\u00e5ledes flyttade kyrkoherde till Kristinagatan, vilket var ett s\u00e4krare st\u00e4lle att bo p\u00e5. N\u00e4r det var sv\u00e5rt att samla in pengar f\u00f6r att driva f\u00f6rsamlingen under kriget f\u00f6rs\u00f6kte kyrkoherde Holzer att hitta andra s\u00e4tt. Han gjorde leksaker av plankbitar som sen s\u00e5ldes i Wilhelm Casagrandes butik. Produkterna handlades v\u00e4l, men f\u00f6retagets verksamhet avbr\u00f6ts efter att biskopen p\u00e5pekade att en s\u00e5dan aff\u00e4rsstr\u00e4van inte var l\u00e4mplig f\u00f6r en pr\u00e4st.
\n\u00b7<\/span>
\nEfter slutet av andra v\u00e4rldskriget \u00e5tergick pr\u00e4sten till sin insamling och han reste \u00e4ven till Rom. H\u00e4r klargjorde han sin aff\u00e4rsverksamhet till p\u00e5vens sekreterare, vilket resulterade i Vatikanens godk\u00e4nnande. Han bes\u00f6kte ocks\u00e5 Nederl\u00e4nderna och fick 10 000 dollar i st\u00f6d fr\u00e5n Jesu Hj\u00e4rtas Orden och spenderade hela summan p\u00e5 tulpanl\u00f6kor. N\u00e4r tulpanerna anl\u00e4nde till Finland s\u00e5lde han dem p\u00e5 en auktion i Helsingfors f\u00f6r 50 000 dollar. D\u00e4refter importerade Holzer ris och apelsiner. Han s\u00e5lde delikatesserna till ett lukrativt pris och kunde p\u00e5 detta s\u00e4tt betala byggskulderna f\u00f6r kapellet I \u00c5bo. Med de \u00e5terst\u00e5ende pengarna byggde han ett tre v\u00e5nings hus f\u00f6r systrarnas barnhem och f\u00f6rskola i slutet av 1940-talet. Kyrkoherden gjorde sj\u00e4lv ritningarna till den nya byggnaden och arbetade ocks\u00e5 som byggare. Byggnaden var klar f\u00f6r inflyttning i augusti 1949.
\n\u00b7<\/span>
\nFem systrar av Jesu Hj\u00e4rtas Orden bosatte sig i huset varefter barnhemmet \u00f6ppnade sina d\u00f6rrar. I b\u00f6rjan fanns det cirka 30 barn p\u00e5 barnhemmet och upp till 80 barn i f\u00f6rskolan. De svartbesl\u00f6jade systrarnas utseende var en ovanlig syn i \u00c5bo och de intervjuades i tidningarna. Barnhemmet slutade fungera p\u00e5 1950-talet n\u00e4r det inte beh\u00f6vdes mer, men f\u00f6rskolan fungerade \u00e4nda fram till v\u00e5ren 1984.
\n\u00b7<\/span>
\nFader Jan Snijders (f. 1912, d. 1972) var kyrkoherde fr\u00e5n 1949 till 1967. Han f\u00f6ddes ocks\u00e5 i Nederl\u00e4nderna. Snijders ville berika f\u00f6rsamlingens andliga liv och bilda en enda familj ur sin spridda flock. M\u00e5nga k\u00e4nde att hans mandatperiod var en tid f\u00f6r andlig tillv\u00e4xt. Han f\u00f6rs\u00f6kte utveckla k\u00f6ren och var ocks\u00e5 intresserad av att arbeta med barn och ungdomar. N\u00e4r hans energi minskade best\u00e4mde han sig f\u00f6r att tj\u00e4nstg\u00f6ra som sjukhuspr\u00e4st i Tyskland.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nATT BYGGA EN NY KYRKA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n1966 fanns det 225 medlemmar i f\u00f6rsamlingen och 157 av dem var finska medborgare. Antalet finsktalande f\u00f6rsamlingsbor v\u00e4xte l\u00e5ngsamt. Samtidigt bytte m\u00e5nga av den ursprungligen utl\u00e4ndsk talande familjerna till finska efternamn. Den sista m\u00e4ssan i tr\u00e4kapellet p\u00e5 Ursinsgatan 15 h\u00f6lls den 6 januari 1966. Bara n\u00e5gra veckor senare revs byggnaden. M\u00e4ssorna \u00e4gde sedan rum i kapellet i systrarnas hus, tills den nya kyrkan var klar.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKlostrets huvuding\u00e5ng.<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nRitningarna av den nuvarande heliga Birgittas och den salige Hemmings kyrka ritades av arkitekten A.S. Sandel samt finansieringen hanterades av Holzer \u00e4ven denna g\u00e5ng. Den nya kyrkan invigdes den 5 november 1966.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nM\u00e5lat glas och andra konstf\u00f6rem\u00e5l \u00e4r fader J. De Vissers verk. P\u00e5 v\u00e4ggen bakom altaret fanns ursprungligen ett stort kors gjord av j\u00e4rn och st\u00e5l. Det fanns ocks\u00e5 sex kopparljusstakar bredvid altaret. P\u00e5 bakv\u00e4ggen fanns bilder av kyrkans beskyddare, heliga Birgitta och den salige Hemming. Dopsnittet l\u00e5g i sidokapellet.
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet finns en vision om Kristus som universums centrala figur och skapelse i det stora f\u00f6nstret mot gatasidan. Huvudtemat \u00e4r den gamla kristna symbolen av en fisk- och br\u00f6dkorg. Den stora fisken, Kristus, leder sina f\u00f6ljare. F\u00f6nstret p\u00e5 sidokapellet illustrerar den katolska kyrkans historia i Finland. Den visar n\u00e4r S:t Eric och S:t Henrik anl\u00e4nder till korst\u00e5get och den medeltida biskopen som sitter p\u00e5 hans tron. Dessutom har f\u00f6nstret Jungfru Maria med barnet Jesus bredvid \u00c5bo domkyrka och \u00c5bo vapensk\u00f6ld.
\n\u00b7<\/span>
\nBiskop Cobben invigde kyrkan och de flesta av de katolska pr\u00e4sterna, systrarna och br\u00f6derna som arbetade i Finland var n\u00e4rvarande. Biskopen v\u00e4lsignade kyrkans hall och placerade relikerna fr\u00e5n Heliga Birgitta, S:t Laurentius, S:t Bonifacius och S:ta Cecilia p\u00e5 altaret. Biskop Verschuren erbj\u00f6d den f\u00f6rsta m\u00e4ssan med hj\u00e4lp av flera pr\u00e4ster, vid det nya altaret. Vid den tiden var Teresaf\u00f6reningen mest livligt med tjugo aktiva medlemmar. Stolar i f\u00f6rsamlingshuset k\u00f6ptes med medel som samlats in av f\u00f6reningen. N\u00e4sta kyrkoherde, fader Jan Paus inledde sin tj\u00e4nst i f\u00f6rsamlingen den 23 mars 1967 och fortsatte i fjorton \u00e5r. P\u00e5 hans initiativ b\u00f6rjade man med kyrkokaffe efter s\u00f6ndagsm\u00e4ssan.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nFader Frans Voss var kyrkoherde i \u00c5bo fr\u00e5n 1981 till 1993. Han f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5teruppliva liturgin, betonade rollen som lektorer, akoliter och k\u00f6ren. Han organiserade ocks\u00e5 s\u00e5ngpr\u00f6vningar f\u00f6r l\u00e4ra sig nya stycken.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingsr\u00e5dets arbete \u00f6kade och blev mer effektivt. Det separata ekonomiska r\u00e5det fick i uppdrag att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rsamlingens kroniskt bristf\u00e4lliga ekonomi.
\n\u00b7<\/span>
\nV\u00e5ren 1985 \u00e5kte kyrkoherde Voss och en grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena. Ett av syftena med bes\u00f6ket var att uppmuntra birgittasystrarna att etablera ett nytt kloster i \u00c5bo och 1986 intr\u00e4ffade detta.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGITTASYSTRARNA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingens andra kyrkoherde var Laurentius Holzer (f. 1897, d. 1978). N\u00e4r Holzer anl\u00e4nde 1922 var han en holl\u00e4ndsk f\u00f6rsamlingspr\u00e4st och inte anknuten till n\u00e5gon orden. Han betraktades som en skicklig ekonom och arkitekt. Dessa f\u00e4rdigheter var n\u00f6dv\u00e4ndiga i \u00c5bo f\u00f6rsamling. Invigningen firades den 4 augusti 1935. Kyrkoherden Holzer \u00e5kte genast till Nederl\u00e4nderna f\u00f6r att samla in pengar och n\u00e4r han \u00e5terv\u00e4nde k\u00f6ptes tomten p\u00e5 Birgersgatan 15. Ink\u00f6pspriset var 395 000 mark och bankl\u00e5net skulle vara 350 000 mark med r\u00e4nta och amortering. Detta skulle betalas av med lotterier, insamlingar och olika aff\u00e4rstransaktioner. Det nya kapellet slutf\u00f6rdes snabbt och invigningen h\u00f6lls p\u00e5 pingst h\u00f6gtiden den sista maj 1936.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nJ\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende kapell var kapellet p\u00e5 Birgersgatan 15 rymligt och vackert. Ett sk\u00e5paltare dekorerat med tr\u00e4skulpturer var en g\u00e5va fr\u00e5n de nederl\u00e4ndska klostersystrarna. F\u00f6r att lindra f\u00f6rsamlingens skuldb\u00f6rda gjorde kyrkoherde l\u00e5nga resor till Europa f\u00f6r att samla in pengar. N\u00e4r den politiska situationen blev turbulent h\u00f6sten 1939 flyttade m\u00e5nga f\u00f6rsamlingsbor till Tyskland eller Sverige. N\u00e5gra flyttade \u00e4ven till och med till Italien. Ytterligare andra flyttade ut fr\u00e5n staden till landsbygden f\u00f6r att skydda sig mot bombningar.
\n\u00b7<\/span>
\nUnder vinterkriget erbj\u00f6ds det bara morgonm\u00e4ssorna i kapellet. Att leva i pr\u00e4stg\u00e5rden var farligt eftersom bombskyddet inte l\u00e5g i n\u00e4rheten och j\u00e4rnv\u00e4gsstationen l\u00e5g n\u00e4stan intill. S\u00e5ledes flyttade kyrkoherde till Kristinagatan, vilket var ett s\u00e4krare st\u00e4lle att bo p\u00e5. N\u00e4r det var sv\u00e5rt att samla in pengar f\u00f6r att driva f\u00f6rsamlingen under kriget f\u00f6rs\u00f6kte kyrkoherde Holzer att hitta andra s\u00e4tt. Han gjorde leksaker av plankbitar som sen s\u00e5ldes i Wilhelm Casagrandes butik. Produkterna handlades v\u00e4l, men f\u00f6retagets verksamhet avbr\u00f6ts efter att biskopen p\u00e5pekade att en s\u00e5dan aff\u00e4rsstr\u00e4van inte var l\u00e4mplig f\u00f6r en pr\u00e4st.
\n\u00b7<\/span>
\nEfter slutet av andra v\u00e4rldskriget \u00e5tergick pr\u00e4sten till sin insamling och han reste \u00e4ven till Rom. H\u00e4r klargjorde han sin aff\u00e4rsverksamhet till p\u00e5vens sekreterare, vilket resulterade i Vatikanens godk\u00e4nnande. Han bes\u00f6kte ocks\u00e5 Nederl\u00e4nderna och fick 10 000 dollar i st\u00f6d fr\u00e5n Jesu Hj\u00e4rtas Orden och spenderade hela summan p\u00e5 tulpanl\u00f6kor. N\u00e4r tulpanerna anl\u00e4nde till Finland s\u00e5lde han dem p\u00e5 en auktion i Helsingfors f\u00f6r 50 000 dollar. D\u00e4refter importerade Holzer ris och apelsiner. Han s\u00e5lde delikatesserna till ett lukrativt pris och kunde p\u00e5 detta s\u00e4tt betala byggskulderna f\u00f6r kapellet I \u00c5bo. Med de \u00e5terst\u00e5ende pengarna byggde han ett tre v\u00e5nings hus f\u00f6r systrarnas barnhem och f\u00f6rskola i slutet av 1940-talet. Kyrkoherden gjorde sj\u00e4lv ritningarna till den nya byggnaden och arbetade ocks\u00e5 som byggare. Byggnaden var klar f\u00f6r inflyttning i augusti 1949.
\n\u00b7<\/span>
\nFem systrar av Jesu Hj\u00e4rtas Orden bosatte sig i huset varefter barnhemmet \u00f6ppnade sina d\u00f6rrar. I b\u00f6rjan fanns det cirka 30 barn p\u00e5 barnhemmet och upp till 80 barn i f\u00f6rskolan. De svartbesl\u00f6jade systrarnas utseende var en ovanlig syn i \u00c5bo och de intervjuades i tidningarna. Barnhemmet slutade fungera p\u00e5 1950-talet n\u00e4r det inte beh\u00f6vdes mer, men f\u00f6rskolan fungerade \u00e4nda fram till v\u00e5ren 1984.
\n\u00b7<\/span>
\nFader Jan Snijders (f. 1912, d. 1972) var kyrkoherde fr\u00e5n 1949 till 1967. Han f\u00f6ddes ocks\u00e5 i Nederl\u00e4nderna. Snijders ville berika f\u00f6rsamlingens andliga liv och bilda en enda familj ur sin spridda flock. M\u00e5nga k\u00e4nde att hans mandatperiod var en tid f\u00f6r andlig tillv\u00e4xt. Han f\u00f6rs\u00f6kte utveckla k\u00f6ren och var ocks\u00e5 intresserad av att arbeta med barn och ungdomar. N\u00e4r hans energi minskade best\u00e4mde han sig f\u00f6r att tj\u00e4nstg\u00f6ra som sjukhuspr\u00e4st i Tyskland.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nATT BYGGA EN NY KYRKA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n1966 fanns det 225 medlemmar i f\u00f6rsamlingen och 157 av dem var finska medborgare. Antalet finsktalande f\u00f6rsamlingsbor v\u00e4xte l\u00e5ngsamt. Samtidigt bytte m\u00e5nga av den ursprungligen utl\u00e4ndsk talande familjerna till finska efternamn. Den sista m\u00e4ssan i tr\u00e4kapellet p\u00e5 Ursinsgatan 15 h\u00f6lls den 6 januari 1966. Bara n\u00e5gra veckor senare revs byggnaden. M\u00e4ssorna \u00e4gde sedan rum i kapellet i systrarnas hus, tills den nya kyrkan var klar.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKlostrets huvuding\u00e5ng.<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nRitningarna av den nuvarande heliga Birgittas och den salige Hemmings kyrka ritades av arkitekten A.S. Sandel samt finansieringen hanterades av Holzer \u00e4ven denna g\u00e5ng. Den nya kyrkan invigdes den 5 november 1966.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nM\u00e5lat glas och andra konstf\u00f6rem\u00e5l \u00e4r fader J. De Vissers verk. P\u00e5 v\u00e4ggen bakom altaret fanns ursprungligen ett stort kors gjord av j\u00e4rn och st\u00e5l. Det fanns ocks\u00e5 sex kopparljusstakar bredvid altaret. P\u00e5 bakv\u00e4ggen fanns bilder av kyrkans beskyddare, heliga Birgitta och den salige Hemming. Dopsnittet l\u00e5g i sidokapellet.
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet finns en vision om Kristus som universums centrala figur och skapelse i det stora f\u00f6nstret mot gatasidan. Huvudtemat \u00e4r den gamla kristna symbolen av en fisk- och br\u00f6dkorg. Den stora fisken, Kristus, leder sina f\u00f6ljare. F\u00f6nstret p\u00e5 sidokapellet illustrerar den katolska kyrkans historia i Finland. Den visar n\u00e4r S:t Eric och S:t Henrik anl\u00e4nder till korst\u00e5get och den medeltida biskopen som sitter p\u00e5 hans tron. Dessutom har f\u00f6nstret Jungfru Maria med barnet Jesus bredvid \u00c5bo domkyrka och \u00c5bo vapensk\u00f6ld.
\n\u00b7<\/span>
\nBiskop Cobben invigde kyrkan och de flesta av de katolska pr\u00e4sterna, systrarna och br\u00f6derna som arbetade i Finland var n\u00e4rvarande. Biskopen v\u00e4lsignade kyrkans hall och placerade relikerna fr\u00e5n Heliga Birgitta, S:t Laurentius, S:t Bonifacius och S:ta Cecilia p\u00e5 altaret. Biskop Verschuren erbj\u00f6d den f\u00f6rsta m\u00e4ssan med hj\u00e4lp av flera pr\u00e4ster, vid det nya altaret. Vid den tiden var Teresaf\u00f6reningen mest livligt med tjugo aktiva medlemmar. Stolar i f\u00f6rsamlingshuset k\u00f6ptes med medel som samlats in av f\u00f6reningen. N\u00e4sta kyrkoherde, fader Jan Paus inledde sin tj\u00e4nst i f\u00f6rsamlingen den 23 mars 1967 och fortsatte i fjorton \u00e5r. P\u00e5 hans initiativ b\u00f6rjade man med kyrkokaffe efter s\u00f6ndagsm\u00e4ssan.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nFader Frans Voss var kyrkoherde i \u00c5bo fr\u00e5n 1981 till 1993. Han f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5teruppliva liturgin, betonade rollen som lektorer, akoliter och k\u00f6ren. Han organiserade ocks\u00e5 s\u00e5ngpr\u00f6vningar f\u00f6r l\u00e4ra sig nya stycken.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingsr\u00e5dets arbete \u00f6kade och blev mer effektivt. Det separata ekonomiska r\u00e5det fick i uppdrag att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rsamlingens kroniskt bristf\u00e4lliga ekonomi.
\n\u00b7<\/span>
\nV\u00e5ren 1985 \u00e5kte kyrkoherde Voss och en grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena. Ett av syftena med bes\u00f6ket var att uppmuntra birgittasystrarna att etablera ett nytt kloster i \u00c5bo och 1986 intr\u00e4ffade detta.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGITTASYSTRARNA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nJ\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende kapell var kapellet p\u00e5 Birgersgatan 15 rymligt och vackert. Ett sk\u00e5paltare dekorerat med tr\u00e4skulpturer var en g\u00e5va fr\u00e5n de nederl\u00e4ndska klostersystrarna. F\u00f6r att lindra f\u00f6rsamlingens skuldb\u00f6rda gjorde kyrkoherde l\u00e5nga resor till Europa f\u00f6r att samla in pengar. N\u00e4r den politiska situationen blev turbulent h\u00f6sten 1939 flyttade m\u00e5nga f\u00f6rsamlingsbor till Tyskland eller Sverige. N\u00e5gra flyttade \u00e4ven till och med till Italien. Ytterligare andra flyttade ut fr\u00e5n staden till landsbygden f\u00f6r att skydda sig mot bombningar.
\n\u00b7<\/span>
\nUnder vinterkriget erbj\u00f6ds det bara morgonm\u00e4ssorna i kapellet. Att leva i pr\u00e4stg\u00e5rden var farligt eftersom bombskyddet inte l\u00e5g i n\u00e4rheten och j\u00e4rnv\u00e4gsstationen l\u00e5g n\u00e4stan intill. S\u00e5ledes flyttade kyrkoherde till Kristinagatan, vilket var ett s\u00e4krare st\u00e4lle att bo p\u00e5. N\u00e4r det var sv\u00e5rt att samla in pengar f\u00f6r att driva f\u00f6rsamlingen under kriget f\u00f6rs\u00f6kte kyrkoherde Holzer att hitta andra s\u00e4tt. Han gjorde leksaker av plankbitar som sen s\u00e5ldes i Wilhelm Casagrandes butik. Produkterna handlades v\u00e4l, men f\u00f6retagets verksamhet avbr\u00f6ts efter att biskopen p\u00e5pekade att en s\u00e5dan aff\u00e4rsstr\u00e4van inte var l\u00e4mplig f\u00f6r en pr\u00e4st.
\n\u00b7<\/span>
\nEfter slutet av andra v\u00e4rldskriget \u00e5tergick pr\u00e4sten till sin insamling och han reste \u00e4ven till Rom. H\u00e4r klargjorde han sin aff\u00e4rsverksamhet till p\u00e5vens sekreterare, vilket resulterade i Vatikanens godk\u00e4nnande. Han bes\u00f6kte ocks\u00e5 Nederl\u00e4nderna och fick 10 000 dollar i st\u00f6d fr\u00e5n Jesu Hj\u00e4rtas Orden och spenderade hela summan p\u00e5 tulpanl\u00f6kor. N\u00e4r tulpanerna anl\u00e4nde till Finland s\u00e5lde han dem p\u00e5 en auktion i Helsingfors f\u00f6r 50 000 dollar. D\u00e4refter importerade Holzer ris och apelsiner. Han s\u00e5lde delikatesserna till ett lukrativt pris och kunde p\u00e5 detta s\u00e4tt betala byggskulderna f\u00f6r kapellet I \u00c5bo. Med de \u00e5terst\u00e5ende pengarna byggde han ett tre v\u00e5nings hus f\u00f6r systrarnas barnhem och f\u00f6rskola i slutet av 1940-talet. Kyrkoherden gjorde sj\u00e4lv ritningarna till den nya byggnaden och arbetade ocks\u00e5 som byggare. Byggnaden var klar f\u00f6r inflyttning i augusti 1949.
\n\u00b7<\/span>
\nFem systrar av Jesu Hj\u00e4rtas Orden bosatte sig i huset varefter barnhemmet \u00f6ppnade sina d\u00f6rrar. I b\u00f6rjan fanns det cirka 30 barn p\u00e5 barnhemmet och upp till 80 barn i f\u00f6rskolan. De svartbesl\u00f6jade systrarnas utseende var en ovanlig syn i \u00c5bo och de intervjuades i tidningarna. Barnhemmet slutade fungera p\u00e5 1950-talet n\u00e4r det inte beh\u00f6vdes mer, men f\u00f6rskolan fungerade \u00e4nda fram till v\u00e5ren 1984.
\n\u00b7<\/span>
\nFader Jan Snijders (f. 1912, d. 1972) var kyrkoherde fr\u00e5n 1949 till 1967. Han f\u00f6ddes ocks\u00e5 i Nederl\u00e4nderna. Snijders ville berika f\u00f6rsamlingens andliga liv och bilda en enda familj ur sin spridda flock. M\u00e5nga k\u00e4nde att hans mandatperiod var en tid f\u00f6r andlig tillv\u00e4xt. Han f\u00f6rs\u00f6kte utveckla k\u00f6ren och var ocks\u00e5 intresserad av att arbeta med barn och ungdomar. N\u00e4r hans energi minskade best\u00e4mde han sig f\u00f6r att tj\u00e4nstg\u00f6ra som sjukhuspr\u00e4st i Tyskland.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nATT BYGGA EN NY KYRKA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n1966 fanns det 225 medlemmar i f\u00f6rsamlingen och 157 av dem var finska medborgare. Antalet finsktalande f\u00f6rsamlingsbor v\u00e4xte l\u00e5ngsamt. Samtidigt bytte m\u00e5nga av den ursprungligen utl\u00e4ndsk talande familjerna till finska efternamn. Den sista m\u00e4ssan i tr\u00e4kapellet p\u00e5 Ursinsgatan 15 h\u00f6lls den 6 januari 1966. Bara n\u00e5gra veckor senare revs byggnaden. M\u00e4ssorna \u00e4gde sedan rum i kapellet i systrarnas hus, tills den nya kyrkan var klar.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKlostrets huvuding\u00e5ng.<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nRitningarna av den nuvarande heliga Birgittas och den salige Hemmings kyrka ritades av arkitekten A.S. Sandel samt finansieringen hanterades av Holzer \u00e4ven denna g\u00e5ng. Den nya kyrkan invigdes den 5 november 1966.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nM\u00e5lat glas och andra konstf\u00f6rem\u00e5l \u00e4r fader J. De Vissers verk. P\u00e5 v\u00e4ggen bakom altaret fanns ursprungligen ett stort kors gjord av j\u00e4rn och st\u00e5l. Det fanns ocks\u00e5 sex kopparljusstakar bredvid altaret. P\u00e5 bakv\u00e4ggen fanns bilder av kyrkans beskyddare, heliga Birgitta och den salige Hemming. Dopsnittet l\u00e5g i sidokapellet.
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet finns en vision om Kristus som universums centrala figur och skapelse i det stora f\u00f6nstret mot gatasidan. Huvudtemat \u00e4r den gamla kristna symbolen av en fisk- och br\u00f6dkorg. Den stora fisken, Kristus, leder sina f\u00f6ljare. F\u00f6nstret p\u00e5 sidokapellet illustrerar den katolska kyrkans historia i Finland. Den visar n\u00e4r S:t Eric och S:t Henrik anl\u00e4nder till korst\u00e5get och den medeltida biskopen som sitter p\u00e5 hans tron. Dessutom har f\u00f6nstret Jungfru Maria med barnet Jesus bredvid \u00c5bo domkyrka och \u00c5bo vapensk\u00f6ld.
\n\u00b7<\/span>
\nBiskop Cobben invigde kyrkan och de flesta av de katolska pr\u00e4sterna, systrarna och br\u00f6derna som arbetade i Finland var n\u00e4rvarande. Biskopen v\u00e4lsignade kyrkans hall och placerade relikerna fr\u00e5n Heliga Birgitta, S:t Laurentius, S:t Bonifacius och S:ta Cecilia p\u00e5 altaret. Biskop Verschuren erbj\u00f6d den f\u00f6rsta m\u00e4ssan med hj\u00e4lp av flera pr\u00e4ster, vid det nya altaret. Vid den tiden var Teresaf\u00f6reningen mest livligt med tjugo aktiva medlemmar. Stolar i f\u00f6rsamlingshuset k\u00f6ptes med medel som samlats in av f\u00f6reningen. N\u00e4sta kyrkoherde, fader Jan Paus inledde sin tj\u00e4nst i f\u00f6rsamlingen den 23 mars 1967 och fortsatte i fjorton \u00e5r. P\u00e5 hans initiativ b\u00f6rjade man med kyrkokaffe efter s\u00f6ndagsm\u00e4ssan.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nFader Frans Voss var kyrkoherde i \u00c5bo fr\u00e5n 1981 till 1993. Han f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5teruppliva liturgin, betonade rollen som lektorer, akoliter och k\u00f6ren. Han organiserade ocks\u00e5 s\u00e5ngpr\u00f6vningar f\u00f6r l\u00e4ra sig nya stycken.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingsr\u00e5dets arbete \u00f6kade och blev mer effektivt. Det separata ekonomiska r\u00e5det fick i uppdrag att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rsamlingens kroniskt bristf\u00e4lliga ekonomi.
\n\u00b7<\/span>
\nV\u00e5ren 1985 \u00e5kte kyrkoherde Voss och en grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena. Ett av syftena med bes\u00f6ket var att uppmuntra birgittasystrarna att etablera ett nytt kloster i \u00c5bo och 1986 intr\u00e4ffade detta.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGITTASYSTRARNA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
J\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende kapell var kapellet p\u00e5 Birgersgatan 15 rymligt och vackert. Ett sk\u00e5paltare dekorerat med tr\u00e4skulpturer var en g\u00e5va fr\u00e5n de nederl\u00e4ndska klostersystrarna. F\u00f6r att lindra f\u00f6rsamlingens skuldb\u00f6rda gjorde kyrkoherde l\u00e5nga resor till Europa f\u00f6r att samla in pengar. N\u00e4r den politiska situationen blev turbulent h\u00f6sten 1939 flyttade m\u00e5nga f\u00f6rsamlingsbor till Tyskland eller Sverige. N\u00e5gra flyttade \u00e4ven till och med till Italien. Ytterligare andra flyttade ut fr\u00e5n staden till landsbygden f\u00f6r att skydda sig mot bombningar.
\n\u00b7<\/span>
\nUnder vinterkriget erbj\u00f6ds det bara morgonm\u00e4ssorna i kapellet. Att leva i pr\u00e4stg\u00e5rden var farligt eftersom bombskyddet inte l\u00e5g i n\u00e4rheten och j\u00e4rnv\u00e4gsstationen l\u00e5g n\u00e4stan intill. S\u00e5ledes flyttade kyrkoherde till Kristinagatan, vilket var ett s\u00e4krare st\u00e4lle att bo p\u00e5. N\u00e4r det var sv\u00e5rt att samla in pengar f\u00f6r att driva f\u00f6rsamlingen under kriget f\u00f6rs\u00f6kte kyrkoherde Holzer att hitta andra s\u00e4tt. Han gjorde leksaker av plankbitar som sen s\u00e5ldes i Wilhelm Casagrandes butik. Produkterna handlades v\u00e4l, men f\u00f6retagets verksamhet avbr\u00f6ts efter att biskopen p\u00e5pekade att en s\u00e5dan aff\u00e4rsstr\u00e4van inte var l\u00e4mplig f\u00f6r en pr\u00e4st.
\n\u00b7<\/span>
\nEfter slutet av andra v\u00e4rldskriget \u00e5tergick pr\u00e4sten till sin insamling och han reste \u00e4ven till Rom. H\u00e4r klargjorde han sin aff\u00e4rsverksamhet till p\u00e5vens sekreterare, vilket resulterade i Vatikanens godk\u00e4nnande. Han bes\u00f6kte ocks\u00e5 Nederl\u00e4nderna och fick 10 000 dollar i st\u00f6d fr\u00e5n Jesu Hj\u00e4rtas Orden och spenderade hela summan p\u00e5 tulpanl\u00f6kor. N\u00e4r tulpanerna anl\u00e4nde till Finland s\u00e5lde han dem p\u00e5 en auktion i Helsingfors f\u00f6r 50 000 dollar. D\u00e4refter importerade Holzer ris och apelsiner. Han s\u00e5lde delikatesserna till ett lukrativt pris och kunde p\u00e5 detta s\u00e4tt betala byggskulderna f\u00f6r kapellet I \u00c5bo. Med de \u00e5terst\u00e5ende pengarna byggde han ett tre v\u00e5nings hus f\u00f6r systrarnas barnhem och f\u00f6rskola i slutet av 1940-talet. Kyrkoherden gjorde sj\u00e4lv ritningarna till den nya byggnaden och arbetade ocks\u00e5 som byggare. Byggnaden var klar f\u00f6r inflyttning i augusti 1949.
\n\u00b7<\/span>
\nFem systrar av Jesu Hj\u00e4rtas Orden bosatte sig i huset varefter barnhemmet \u00f6ppnade sina d\u00f6rrar. I b\u00f6rjan fanns det cirka 30 barn p\u00e5 barnhemmet och upp till 80 barn i f\u00f6rskolan. De svartbesl\u00f6jade systrarnas utseende var en ovanlig syn i \u00c5bo och de intervjuades i tidningarna. Barnhemmet slutade fungera p\u00e5 1950-talet n\u00e4r det inte beh\u00f6vdes mer, men f\u00f6rskolan fungerade \u00e4nda fram till v\u00e5ren 1984.
\n\u00b7<\/span>
\nFader Jan Snijders (f. 1912, d. 1972) var kyrkoherde fr\u00e5n 1949 till 1967. Han f\u00f6ddes ocks\u00e5 i Nederl\u00e4nderna. Snijders ville berika f\u00f6rsamlingens andliga liv och bilda en enda familj ur sin spridda flock. M\u00e5nga k\u00e4nde att hans mandatperiod var en tid f\u00f6r andlig tillv\u00e4xt. Han f\u00f6rs\u00f6kte utveckla k\u00f6ren och var ocks\u00e5 intresserad av att arbeta med barn och ungdomar. N\u00e4r hans energi minskade best\u00e4mde han sig f\u00f6r att tj\u00e4nstg\u00f6ra som sjukhuspr\u00e4st i Tyskland.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nATT BYGGA EN NY KYRKA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n1966 fanns det 225 medlemmar i f\u00f6rsamlingen och 157 av dem var finska medborgare. Antalet finsktalande f\u00f6rsamlingsbor v\u00e4xte l\u00e5ngsamt. Samtidigt bytte m\u00e5nga av den ursprungligen utl\u00e4ndsk talande familjerna till finska efternamn. Den sista m\u00e4ssan i tr\u00e4kapellet p\u00e5 Ursinsgatan 15 h\u00f6lls den 6 januari 1966. Bara n\u00e5gra veckor senare revs byggnaden. M\u00e4ssorna \u00e4gde sedan rum i kapellet i systrarnas hus, tills den nya kyrkan var klar.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKlostrets huvuding\u00e5ng.<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nRitningarna av den nuvarande heliga Birgittas och den salige Hemmings kyrka ritades av arkitekten A.S. Sandel samt finansieringen hanterades av Holzer \u00e4ven denna g\u00e5ng. Den nya kyrkan invigdes den 5 november 1966.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nM\u00e5lat glas och andra konstf\u00f6rem\u00e5l \u00e4r fader J. De Vissers verk. P\u00e5 v\u00e4ggen bakom altaret fanns ursprungligen ett stort kors gjord av j\u00e4rn och st\u00e5l. Det fanns ocks\u00e5 sex kopparljusstakar bredvid altaret. P\u00e5 bakv\u00e4ggen fanns bilder av kyrkans beskyddare, heliga Birgitta och den salige Hemming. Dopsnittet l\u00e5g i sidokapellet.
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet finns en vision om Kristus som universums centrala figur och skapelse i det stora f\u00f6nstret mot gatasidan. Huvudtemat \u00e4r den gamla kristna symbolen av en fisk- och br\u00f6dkorg. Den stora fisken, Kristus, leder sina f\u00f6ljare. F\u00f6nstret p\u00e5 sidokapellet illustrerar den katolska kyrkans historia i Finland. Den visar n\u00e4r S:t Eric och S:t Henrik anl\u00e4nder till korst\u00e5get och den medeltida biskopen som sitter p\u00e5 hans tron. Dessutom har f\u00f6nstret Jungfru Maria med barnet Jesus bredvid \u00c5bo domkyrka och \u00c5bo vapensk\u00f6ld.
\n\u00b7<\/span>
\nBiskop Cobben invigde kyrkan och de flesta av de katolska pr\u00e4sterna, systrarna och br\u00f6derna som arbetade i Finland var n\u00e4rvarande. Biskopen v\u00e4lsignade kyrkans hall och placerade relikerna fr\u00e5n Heliga Birgitta, S:t Laurentius, S:t Bonifacius och S:ta Cecilia p\u00e5 altaret. Biskop Verschuren erbj\u00f6d den f\u00f6rsta m\u00e4ssan med hj\u00e4lp av flera pr\u00e4ster, vid det nya altaret. Vid den tiden var Teresaf\u00f6reningen mest livligt med tjugo aktiva medlemmar. Stolar i f\u00f6rsamlingshuset k\u00f6ptes med medel som samlats in av f\u00f6reningen. N\u00e4sta kyrkoherde, fader Jan Paus inledde sin tj\u00e4nst i f\u00f6rsamlingen den 23 mars 1967 och fortsatte i fjorton \u00e5r. P\u00e5 hans initiativ b\u00f6rjade man med kyrkokaffe efter s\u00f6ndagsm\u00e4ssan.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nFader Frans Voss var kyrkoherde i \u00c5bo fr\u00e5n 1981 till 1993. Han f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5teruppliva liturgin, betonade rollen som lektorer, akoliter och k\u00f6ren. Han organiserade ocks\u00e5 s\u00e5ngpr\u00f6vningar f\u00f6r l\u00e4ra sig nya stycken.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingsr\u00e5dets arbete \u00f6kade och blev mer effektivt. Det separata ekonomiska r\u00e5det fick i uppdrag att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rsamlingens kroniskt bristf\u00e4lliga ekonomi.
\n\u00b7<\/span>
\nV\u00e5ren 1985 \u00e5kte kyrkoherde Voss och en grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena. Ett av syftena med bes\u00f6ket var att uppmuntra birgittasystrarna att etablera ett nytt kloster i \u00c5bo och 1986 intr\u00e4ffade detta.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGITTASYSTRARNA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n
ATT BYGGA EN NY KYRKA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n1966 fanns det 225 medlemmar i f\u00f6rsamlingen och 157 av dem var finska medborgare. Antalet finsktalande f\u00f6rsamlingsbor v\u00e4xte l\u00e5ngsamt. Samtidigt bytte m\u00e5nga av den ursprungligen utl\u00e4ndsk talande familjerna till finska efternamn. Den sista m\u00e4ssan i tr\u00e4kapellet p\u00e5 Ursinsgatan 15 h\u00f6lls den 6 januari 1966. Bara n\u00e5gra veckor senare revs byggnaden. M\u00e4ssorna \u00e4gde sedan rum i kapellet i systrarnas hus, tills den nya kyrkan var klar.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKlostrets huvuding\u00e5ng.<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nRitningarna av den nuvarande heliga Birgittas och den salige Hemmings kyrka ritades av arkitekten A.S. Sandel samt finansieringen hanterades av Holzer \u00e4ven denna g\u00e5ng. Den nya kyrkan invigdes den 5 november 1966.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nM\u00e5lat glas och andra konstf\u00f6rem\u00e5l \u00e4r fader J. De Vissers verk. P\u00e5 v\u00e4ggen bakom altaret fanns ursprungligen ett stort kors gjord av j\u00e4rn och st\u00e5l. Det fanns ocks\u00e5 sex kopparljusstakar bredvid altaret. P\u00e5 bakv\u00e4ggen fanns bilder av kyrkans beskyddare, heliga Birgitta och den salige Hemming. Dopsnittet l\u00e5g i sidokapellet.
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet finns en vision om Kristus som universums centrala figur och skapelse i det stora f\u00f6nstret mot gatasidan. Huvudtemat \u00e4r den gamla kristna symbolen av en fisk- och br\u00f6dkorg. Den stora fisken, Kristus, leder sina f\u00f6ljare. F\u00f6nstret p\u00e5 sidokapellet illustrerar den katolska kyrkans historia i Finland. Den visar n\u00e4r S:t Eric och S:t Henrik anl\u00e4nder till korst\u00e5get och den medeltida biskopen som sitter p\u00e5 hans tron. Dessutom har f\u00f6nstret Jungfru Maria med barnet Jesus bredvid \u00c5bo domkyrka och \u00c5bo vapensk\u00f6ld.
\n\u00b7<\/span>
\nBiskop Cobben invigde kyrkan och de flesta av de katolska pr\u00e4sterna, systrarna och br\u00f6derna som arbetade i Finland var n\u00e4rvarande. Biskopen v\u00e4lsignade kyrkans hall och placerade relikerna fr\u00e5n Heliga Birgitta, S:t Laurentius, S:t Bonifacius och S:ta Cecilia p\u00e5 altaret. Biskop Verschuren erbj\u00f6d den f\u00f6rsta m\u00e4ssan med hj\u00e4lp av flera pr\u00e4ster, vid det nya altaret. Vid den tiden var Teresaf\u00f6reningen mest livligt med tjugo aktiva medlemmar. Stolar i f\u00f6rsamlingshuset k\u00f6ptes med medel som samlats in av f\u00f6reningen. N\u00e4sta kyrkoherde, fader Jan Paus inledde sin tj\u00e4nst i f\u00f6rsamlingen den 23 mars 1967 och fortsatte i fjorton \u00e5r. P\u00e5 hans initiativ b\u00f6rjade man med kyrkokaffe efter s\u00f6ndagsm\u00e4ssan.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nFader Frans Voss var kyrkoherde i \u00c5bo fr\u00e5n 1981 till 1993. Han f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5teruppliva liturgin, betonade rollen som lektorer, akoliter och k\u00f6ren. Han organiserade ocks\u00e5 s\u00e5ngpr\u00f6vningar f\u00f6r l\u00e4ra sig nya stycken.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingsr\u00e5dets arbete \u00f6kade och blev mer effektivt. Det separata ekonomiska r\u00e5det fick i uppdrag att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rsamlingens kroniskt bristf\u00e4lliga ekonomi.
\n\u00b7<\/span>
\nV\u00e5ren 1985 \u00e5kte kyrkoherde Voss och en grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena. Ett av syftena med bes\u00f6ket var att uppmuntra birgittasystrarna att etablera ett nytt kloster i \u00c5bo och 1986 intr\u00e4ffade detta.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGITTASYSTRARNA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
1966 fanns det 225 medlemmar i f\u00f6rsamlingen och 157 av dem var finska medborgare. Antalet finsktalande f\u00f6rsamlingsbor v\u00e4xte l\u00e5ngsamt. Samtidigt bytte m\u00e5nga av den ursprungligen utl\u00e4ndsk talande familjerna till finska efternamn. Den sista m\u00e4ssan i tr\u00e4kapellet p\u00e5 Ursinsgatan 15 h\u00f6lls den 6 januari 1966. Bara n\u00e5gra veckor senare revs byggnaden. M\u00e4ssorna \u00e4gde sedan rum i kapellet i systrarnas hus, tills den nya kyrkan var klar.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKlostrets huvuding\u00e5ng.<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nRitningarna av den nuvarande heliga Birgittas och den salige Hemmings kyrka ritades av arkitekten A.S. Sandel samt finansieringen hanterades av Holzer \u00e4ven denna g\u00e5ng. Den nya kyrkan invigdes den 5 november 1966.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nM\u00e5lat glas och andra konstf\u00f6rem\u00e5l \u00e4r fader J. De Vissers verk. P\u00e5 v\u00e4ggen bakom altaret fanns ursprungligen ett stort kors gjord av j\u00e4rn och st\u00e5l. Det fanns ocks\u00e5 sex kopparljusstakar bredvid altaret. P\u00e5 bakv\u00e4ggen fanns bilder av kyrkans beskyddare, heliga Birgitta och den salige Hemming. Dopsnittet l\u00e5g i sidokapellet.
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet finns en vision om Kristus som universums centrala figur och skapelse i det stora f\u00f6nstret mot gatasidan. Huvudtemat \u00e4r den gamla kristna symbolen av en fisk- och br\u00f6dkorg. Den stora fisken, Kristus, leder sina f\u00f6ljare. F\u00f6nstret p\u00e5 sidokapellet illustrerar den katolska kyrkans historia i Finland. Den visar n\u00e4r S:t Eric och S:t Henrik anl\u00e4nder till korst\u00e5get och den medeltida biskopen som sitter p\u00e5 hans tron. Dessutom har f\u00f6nstret Jungfru Maria med barnet Jesus bredvid \u00c5bo domkyrka och \u00c5bo vapensk\u00f6ld.
\n\u00b7<\/span>
\nBiskop Cobben invigde kyrkan och de flesta av de katolska pr\u00e4sterna, systrarna och br\u00f6derna som arbetade i Finland var n\u00e4rvarande. Biskopen v\u00e4lsignade kyrkans hall och placerade relikerna fr\u00e5n Heliga Birgitta, S:t Laurentius, S:t Bonifacius och S:ta Cecilia p\u00e5 altaret. Biskop Verschuren erbj\u00f6d den f\u00f6rsta m\u00e4ssan med hj\u00e4lp av flera pr\u00e4ster, vid det nya altaret. Vid den tiden var Teresaf\u00f6reningen mest livligt med tjugo aktiva medlemmar. Stolar i f\u00f6rsamlingshuset k\u00f6ptes med medel som samlats in av f\u00f6reningen. N\u00e4sta kyrkoherde, fader Jan Paus inledde sin tj\u00e4nst i f\u00f6rsamlingen den 23 mars 1967 och fortsatte i fjorton \u00e5r. P\u00e5 hans initiativ b\u00f6rjade man med kyrkokaffe efter s\u00f6ndagsm\u00e4ssan.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nFader Frans Voss var kyrkoherde i \u00c5bo fr\u00e5n 1981 till 1993. Han f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5teruppliva liturgin, betonade rollen som lektorer, akoliter och k\u00f6ren. Han organiserade ocks\u00e5 s\u00e5ngpr\u00f6vningar f\u00f6r l\u00e4ra sig nya stycken.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingsr\u00e5dets arbete \u00f6kade och blev mer effektivt. Det separata ekonomiska r\u00e5det fick i uppdrag att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rsamlingens kroniskt bristf\u00e4lliga ekonomi.
\n\u00b7<\/span>
\nV\u00e5ren 1985 \u00e5kte kyrkoherde Voss och en grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena. Ett av syftena med bes\u00f6ket var att uppmuntra birgittasystrarna att etablera ett nytt kloster i \u00c5bo och 1986 intr\u00e4ffade detta.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGITTASYSTRARNA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nKlostrets huvuding\u00e5ng.<\/em><\/h6>\n
\u00b7<\/span><\/h6>\nRitningarna av den nuvarande heliga Birgittas och den salige Hemmings kyrka ritades av arkitekten A.S. Sandel samt finansieringen hanterades av Holzer \u00e4ven denna g\u00e5ng. Den nya kyrkan invigdes den 5 november 1966.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nM\u00e5lat glas och andra konstf\u00f6rem\u00e5l \u00e4r fader J. De Vissers verk. P\u00e5 v\u00e4ggen bakom altaret fanns ursprungligen ett stort kors gjord av j\u00e4rn och st\u00e5l. Det fanns ocks\u00e5 sex kopparljusstakar bredvid altaret. P\u00e5 bakv\u00e4ggen fanns bilder av kyrkans beskyddare, heliga Birgitta och den salige Hemming. Dopsnittet l\u00e5g i sidokapellet.
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet finns en vision om Kristus som universums centrala figur och skapelse i det stora f\u00f6nstret mot gatasidan. Huvudtemat \u00e4r den gamla kristna symbolen av en fisk- och br\u00f6dkorg. Den stora fisken, Kristus, leder sina f\u00f6ljare. F\u00f6nstret p\u00e5 sidokapellet illustrerar den katolska kyrkans historia i Finland. Den visar n\u00e4r S:t Eric och S:t Henrik anl\u00e4nder till korst\u00e5get och den medeltida biskopen som sitter p\u00e5 hans tron. Dessutom har f\u00f6nstret Jungfru Maria med barnet Jesus bredvid \u00c5bo domkyrka och \u00c5bo vapensk\u00f6ld.
\n\u00b7<\/span>
\nBiskop Cobben invigde kyrkan och de flesta av de katolska pr\u00e4sterna, systrarna och br\u00f6derna som arbetade i Finland var n\u00e4rvarande. Biskopen v\u00e4lsignade kyrkans hall och placerade relikerna fr\u00e5n Heliga Birgitta, S:t Laurentius, S:t Bonifacius och S:ta Cecilia p\u00e5 altaret. Biskop Verschuren erbj\u00f6d den f\u00f6rsta m\u00e4ssan med hj\u00e4lp av flera pr\u00e4ster, vid det nya altaret. Vid den tiden var Teresaf\u00f6reningen mest livligt med tjugo aktiva medlemmar. Stolar i f\u00f6rsamlingshuset k\u00f6ptes med medel som samlats in av f\u00f6reningen. N\u00e4sta kyrkoherde, fader Jan Paus inledde sin tj\u00e4nst i f\u00f6rsamlingen den 23 mars 1967 och fortsatte i fjorton \u00e5r. P\u00e5 hans initiativ b\u00f6rjade man med kyrkokaffe efter s\u00f6ndagsm\u00e4ssan.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nFader Frans Voss var kyrkoherde i \u00c5bo fr\u00e5n 1981 till 1993. Han f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5teruppliva liturgin, betonade rollen som lektorer, akoliter och k\u00f6ren. Han organiserade ocks\u00e5 s\u00e5ngpr\u00f6vningar f\u00f6r l\u00e4ra sig nya stycken.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingsr\u00e5dets arbete \u00f6kade och blev mer effektivt. Det separata ekonomiska r\u00e5det fick i uppdrag att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rsamlingens kroniskt bristf\u00e4lliga ekonomi.
\n\u00b7<\/span>
\nV\u00e5ren 1985 \u00e5kte kyrkoherde Voss och en grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena. Ett av syftena med bes\u00f6ket var att uppmuntra birgittasystrarna att etablera ett nytt kloster i \u00c5bo och 1986 intr\u00e4ffade detta.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGITTASYSTRARNA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/em><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nM\u00e5lat glas och andra konstf\u00f6rem\u00e5l \u00e4r fader J. De Vissers verk. P\u00e5 v\u00e4ggen bakom altaret fanns ursprungligen ett stort kors gjord av j\u00e4rn och st\u00e5l. Det fanns ocks\u00e5 sex kopparljusstakar bredvid altaret. P\u00e5 bakv\u00e4ggen fanns bilder av kyrkans beskyddare, heliga Birgitta och den salige Hemming. Dopsnittet l\u00e5g i sidokapellet.
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet finns en vision om Kristus som universums centrala figur och skapelse i det stora f\u00f6nstret mot gatasidan. Huvudtemat \u00e4r den gamla kristna symbolen av en fisk- och br\u00f6dkorg. Den stora fisken, Kristus, leder sina f\u00f6ljare. F\u00f6nstret p\u00e5 sidokapellet illustrerar den katolska kyrkans historia i Finland. Den visar n\u00e4r S:t Eric och S:t Henrik anl\u00e4nder till korst\u00e5get och den medeltida biskopen som sitter p\u00e5 hans tron. Dessutom har f\u00f6nstret Jungfru Maria med barnet Jesus bredvid \u00c5bo domkyrka och \u00c5bo vapensk\u00f6ld.
\n\u00b7<\/span>
\nBiskop Cobben invigde kyrkan och de flesta av de katolska pr\u00e4sterna, systrarna och br\u00f6derna som arbetade i Finland var n\u00e4rvarande. Biskopen v\u00e4lsignade kyrkans hall och placerade relikerna fr\u00e5n Heliga Birgitta, S:t Laurentius, S:t Bonifacius och S:ta Cecilia p\u00e5 altaret. Biskop Verschuren erbj\u00f6d den f\u00f6rsta m\u00e4ssan med hj\u00e4lp av flera pr\u00e4ster, vid det nya altaret. Vid den tiden var Teresaf\u00f6reningen mest livligt med tjugo aktiva medlemmar. Stolar i f\u00f6rsamlingshuset k\u00f6ptes med medel som samlats in av f\u00f6reningen. N\u00e4sta kyrkoherde, fader Jan Paus inledde sin tj\u00e4nst i f\u00f6rsamlingen den 23 mars 1967 och fortsatte i fjorton \u00e5r. P\u00e5 hans initiativ b\u00f6rjade man med kyrkokaffe efter s\u00f6ndagsm\u00e4ssan.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nFader Frans Voss var kyrkoherde i \u00c5bo fr\u00e5n 1981 till 1993. Han f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5teruppliva liturgin, betonade rollen som lektorer, akoliter och k\u00f6ren. Han organiserade ocks\u00e5 s\u00e5ngpr\u00f6vningar f\u00f6r l\u00e4ra sig nya stycken.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingsr\u00e5dets arbete \u00f6kade och blev mer effektivt. Det separata ekonomiska r\u00e5det fick i uppdrag att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rsamlingens kroniskt bristf\u00e4lliga ekonomi.
\n\u00b7<\/span>
\nV\u00e5ren 1985 \u00e5kte kyrkoherde Voss och en grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena. Ett av syftena med bes\u00f6ket var att uppmuntra birgittasystrarna att etablera ett nytt kloster i \u00c5bo och 1986 intr\u00e4ffade detta.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGITTASYSTRARNA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
M\u00e5lat glas och andra konstf\u00f6rem\u00e5l \u00e4r fader J. De Vissers verk. P\u00e5 v\u00e4ggen bakom altaret fanns ursprungligen ett stort kors gjord av j\u00e4rn och st\u00e5l. Det fanns ocks\u00e5 sex kopparljusstakar bredvid altaret. P\u00e5 bakv\u00e4ggen fanns bilder av kyrkans beskyddare, heliga Birgitta och den salige Hemming. Dopsnittet l\u00e5g i sidokapellet.
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet finns en vision om Kristus som universums centrala figur och skapelse i det stora f\u00f6nstret mot gatasidan. Huvudtemat \u00e4r den gamla kristna symbolen av en fisk- och br\u00f6dkorg. Den stora fisken, Kristus, leder sina f\u00f6ljare. F\u00f6nstret p\u00e5 sidokapellet illustrerar den katolska kyrkans historia i Finland. Den visar n\u00e4r S:t Eric och S:t Henrik anl\u00e4nder till korst\u00e5get och den medeltida biskopen som sitter p\u00e5 hans tron. Dessutom har f\u00f6nstret Jungfru Maria med barnet Jesus bredvid \u00c5bo domkyrka och \u00c5bo vapensk\u00f6ld.
\n\u00b7<\/span>
\nBiskop Cobben invigde kyrkan och de flesta av de katolska pr\u00e4sterna, systrarna och br\u00f6derna som arbetade i Finland var n\u00e4rvarande. Biskopen v\u00e4lsignade kyrkans hall och placerade relikerna fr\u00e5n Heliga Birgitta, S:t Laurentius, S:t Bonifacius och S:ta Cecilia p\u00e5 altaret. Biskop Verschuren erbj\u00f6d den f\u00f6rsta m\u00e4ssan med hj\u00e4lp av flera pr\u00e4ster, vid det nya altaret. Vid den tiden var Teresaf\u00f6reningen mest livligt med tjugo aktiva medlemmar. Stolar i f\u00f6rsamlingshuset k\u00f6ptes med medel som samlats in av f\u00f6reningen. N\u00e4sta kyrkoherde, fader Jan Paus inledde sin tj\u00e4nst i f\u00f6rsamlingen den 23 mars 1967 och fortsatte i fjorton \u00e5r. P\u00e5 hans initiativ b\u00f6rjade man med kyrkokaffe efter s\u00f6ndagsm\u00e4ssan.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nFader Frans Voss var kyrkoherde i \u00c5bo fr\u00e5n 1981 till 1993. Han f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5teruppliva liturgin, betonade rollen som lektorer, akoliter och k\u00f6ren. Han organiserade ocks\u00e5 s\u00e5ngpr\u00f6vningar f\u00f6r l\u00e4ra sig nya stycken.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingsr\u00e5dets arbete \u00f6kade och blev mer effektivt. Det separata ekonomiska r\u00e5det fick i uppdrag att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rsamlingens kroniskt bristf\u00e4lliga ekonomi.
\n\u00b7<\/span>
\nV\u00e5ren 1985 \u00e5kte kyrkoherde Voss och en grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena. Ett av syftena med bes\u00f6ket var att uppmuntra birgittasystrarna att etablera ett nytt kloster i \u00c5bo och 1986 intr\u00e4ffade detta.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGITTASYSTRARNA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet finns en vision om Kristus som universums centrala figur och skapelse i det stora f\u00f6nstret mot gatasidan. Huvudtemat \u00e4r den gamla kristna symbolen av en fisk- och br\u00f6dkorg. Den stora fisken, Kristus, leder sina f\u00f6ljare. F\u00f6nstret p\u00e5 sidokapellet illustrerar den katolska kyrkans historia i Finland. Den visar n\u00e4r S:t Eric och S:t Henrik anl\u00e4nder till korst\u00e5get och den medeltida biskopen som sitter p\u00e5 hans tron. Dessutom har f\u00f6nstret Jungfru Maria med barnet Jesus bredvid \u00c5bo domkyrka och \u00c5bo vapensk\u00f6ld.
\n\u00b7<\/span>
\nBiskop Cobben invigde kyrkan och de flesta av de katolska pr\u00e4sterna, systrarna och br\u00f6derna som arbetade i Finland var n\u00e4rvarande. Biskopen v\u00e4lsignade kyrkans hall och placerade relikerna fr\u00e5n Heliga Birgitta, S:t Laurentius, S:t Bonifacius och S:ta Cecilia p\u00e5 altaret. Biskop Verschuren erbj\u00f6d den f\u00f6rsta m\u00e4ssan med hj\u00e4lp av flera pr\u00e4ster, vid det nya altaret. Vid den tiden var Teresaf\u00f6reningen mest livligt med tjugo aktiva medlemmar. Stolar i f\u00f6rsamlingshuset k\u00f6ptes med medel som samlats in av f\u00f6reningen. N\u00e4sta kyrkoherde, fader Jan Paus inledde sin tj\u00e4nst i f\u00f6rsamlingen den 23 mars 1967 och fortsatte i fjorton \u00e5r. P\u00e5 hans initiativ b\u00f6rjade man med kyrkokaffe efter s\u00f6ndagsm\u00e4ssan.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nFader Frans Voss var kyrkoherde i \u00c5bo fr\u00e5n 1981 till 1993. Han f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5teruppliva liturgin, betonade rollen som lektorer, akoliter och k\u00f6ren. Han organiserade ocks\u00e5 s\u00e5ngpr\u00f6vningar f\u00f6r l\u00e4ra sig nya stycken.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingsr\u00e5dets arbete \u00f6kade och blev mer effektivt. Det separata ekonomiska r\u00e5det fick i uppdrag att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rsamlingens kroniskt bristf\u00e4lliga ekonomi.
\n\u00b7<\/span>
\nV\u00e5ren 1985 \u00e5kte kyrkoherde Voss och en grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena. Ett av syftena med bes\u00f6ket var att uppmuntra birgittasystrarna att etablera ett nytt kloster i \u00c5bo och 1986 intr\u00e4ffade detta.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGITTASYSTRARNA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n\u00b7<\/span>
\nBiskop Cobben invigde kyrkan och de flesta av de katolska pr\u00e4sterna, systrarna och br\u00f6derna som arbetade i Finland var n\u00e4rvarande. Biskopen v\u00e4lsignade kyrkans hall och placerade relikerna fr\u00e5n Heliga Birgitta, S:t Laurentius, S:t Bonifacius och S:ta Cecilia p\u00e5 altaret. Biskop Verschuren erbj\u00f6d den f\u00f6rsta m\u00e4ssan med hj\u00e4lp av flera pr\u00e4ster, vid det nya altaret. Vid den tiden var Teresaf\u00f6reningen mest livligt med tjugo aktiva medlemmar. Stolar i f\u00f6rsamlingshuset k\u00f6ptes med medel som samlats in av f\u00f6reningen. N\u00e4sta kyrkoherde, fader Jan Paus inledde sin tj\u00e4nst i f\u00f6rsamlingen den 23 mars 1967 och fortsatte i fjorton \u00e5r. P\u00e5 hans initiativ b\u00f6rjade man med kyrkokaffe efter s\u00f6ndagsm\u00e4ssan.<\/h6>\n
\u00b7<\/span><\/h6>\nFader Frans Voss var kyrkoherde i \u00c5bo fr\u00e5n 1981 till 1993. Han f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5teruppliva liturgin, betonade rollen som lektorer, akoliter och k\u00f6ren. Han organiserade ocks\u00e5 s\u00e5ngpr\u00f6vningar f\u00f6r l\u00e4ra sig nya stycken.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingsr\u00e5dets arbete \u00f6kade och blev mer effektivt. Det separata ekonomiska r\u00e5det fick i uppdrag att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rsamlingens kroniskt bristf\u00e4lliga ekonomi.
\n\u00b7<\/span>
\nV\u00e5ren 1985 \u00e5kte kyrkoherde Voss och en grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena. Ett av syftena med bes\u00f6ket var att uppmuntra birgittasystrarna att etablera ett nytt kloster i \u00c5bo och 1986 intr\u00e4ffade detta.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGITTASYSTRARNA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\u00b7<\/span>\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingsr\u00e5dets arbete \u00f6kade och blev mer effektivt. Det separata ekonomiska r\u00e5det fick i uppdrag att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rsamlingens kroniskt bristf\u00e4lliga ekonomi.
\n\u00b7<\/span>
\nV\u00e5ren 1985 \u00e5kte kyrkoherde Voss och en grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena. Ett av syftena med bes\u00f6ket var att uppmuntra birgittasystrarna att etablera ett nytt kloster i \u00c5bo och 1986 intr\u00e4ffade detta.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGITTASYSTRARNA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nF\u00f6rsamlingsr\u00e5dets arbete \u00f6kade och blev mer effektivt. Det separata ekonomiska r\u00e5det fick i uppdrag att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rsamlingens kroniskt bristf\u00e4lliga ekonomi.
\n\u00b7<\/span>
\nV\u00e5ren 1985 \u00e5kte kyrkoherde Voss och en grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena. Ett av syftena med bes\u00f6ket var att uppmuntra birgittasystrarna att etablera ett nytt kloster i \u00c5bo och 1986 intr\u00e4ffade detta.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGITTASYSTRARNA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n\u00b7<\/span>
\nV\u00e5ren 1985 \u00e5kte kyrkoherde Voss och en grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena. Ett av syftena med bes\u00f6ket var att uppmuntra birgittasystrarna att etablera ett nytt kloster i \u00c5bo och 1986 intr\u00e4ffade detta.<\/h6>\n
\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nBIRGITTASYSTRARNA<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\u00b7<\/span><\/h6>\nSommaren 1986 \u00e5terv\u00e4nde birgittasystrarna till Finland, fyra hundra \u00e5r efter att klostret i N\u00e5dendal st\u00e4ngde sina d\u00f6rrar. De \u00f6ppnade ett pensionat och en sovsal f\u00f6r studenter. Birgittahallen uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rden mellan kyrkan och systrarnas hus med planer som ritades av arkitekten Benito Casagrande. Skapandet av klostret innebar att hela f\u00f6rsamlingens liv nu blev mer aktivt.
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n\u00b7<\/span>
\nVid firandet av trettio\u00e5rsjubileet f\u00f6r systrarnas ankomst till \u00c5bo kommenterade Leena Casagrande, ordf\u00f6rande f\u00f6r birgittasystrarnas f\u00f6rening, betydelsen av systrarna i sin adress \u201dUppenbarligen att f\u00e5 systrarna till Finland kr\u00e4vde m\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelser. Biskop Paul Verschuren hade diskussioner med moder Tekla i Rom, men f\u00f6rberedelserna \u00e4gde rum \u00e4ven i \u00c5bo. Fader Frans talade om saken vid ett m\u00f6te i f\u00f6rsamlingsr\u00e5det. D\u00e4r f\u00f6reslog Vittorio Casagrande en pilgrimsf\u00e4rd till Vadstena i hopp om att p\u00e5skynda projektet. Detta betraktades som ett s\u00e4tt att ge v\u00e5r \u00f6nskan till heliga Birgitta sj\u00e4lv. S\u00e5ledes gick en hoppfull grupp f\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Sverige. N\u00e4r han h\u00f6rde om resan som arrangerades av v\u00e5r f\u00f6rsamling kommenterade v\u00e5r biskop med ett leende: ”Om det \u00e4r gjort m\u00e5ste framg\u00e5ngen f\u00f6lja.”
\n\u00b7\u00b7<\/span><\/h6>\n
<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nUnder de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Under de senaste trettio \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva systrarnas v\u00e4nlighet och v\u00e4nskap. Det \u00e4r alltid bra att vara h\u00e4r med systrarna… \u00b7<\/span>Om man deltar i m\u00e4ssan h\u00e4r \u00e4r synen av systrarna, lugna i kyrkan, uppenbara. Men det \u00e4r s\u00e4kert att sex dagar i veckan arbetar de h\u00e5rt fr\u00e5n morgon till natt. De ber flera g\u00e5nger varje dag f\u00f6r oss alla och f\u00f6r deras avlidna v\u00e4nner. Det kan ocks\u00e5 betraktas som arbete, men de utf\u00f6r m\u00e5nga andra uppgifter.
\n\u00b7<\/span>
\nG\u00e4sthemmet<\/span><\/strong><\/a>\u00a0kr\u00e4ver daglig matlagning, tv\u00e4tt och st\u00e4dning. Vi har otaliga g\u00e5nger haft h\u00e4rliga kaffe och m\u00e5ltider h\u00e4r. Reng\u00f6ringen av anl\u00e4ggningarna kan ses av alla bes\u00f6kare. Golven gnistrar alltid! Syster Nunzias blomstertr\u00e4dg\u00e5rd njuts av alla som kommer in och som inte heller blomstrar utan arbete. De nya systrarna \u00e4r ocks\u00e5 upptagna med att arbeta h\u00e5rt med sina finska lektioner, vilket kr\u00e4ver mycket arbete. Ut\u00f6ver allt detta hj\u00e4lper systrarna ocks\u00e5 kyrkan genom att st\u00e4da och se till att v\u00e5ra pr\u00e4ster \u00e4ter bra och f\u00e5r h\u00e4lsosam mat. Systrarna l\u00e5nar ocks\u00e5 den vackra Birgittahallen till f\u00f6rsamlingen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nTRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n
TRETTIO \u00c5R<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nTrettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Trettio \u00e5r h\u00e5ller m\u00e5nga of\u00f6rgl\u00f6mliga tillf\u00e4llen och fester. Men \u00e4nnu viktigare som m\u00f6ten och underbara stunder som alltid kommer att f\u00f6rbli i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. P\u00e5ven Johannes Paulus II bes\u00f6k i juni 1989 var naturligtvis en stor h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Antalet f\u00f6rsamlingsbor fortsatte att v\u00e4xa med vietnameserna och till exempel polska familjer som flyttade till \u00c5boregionen.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nN\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
N\u00e4sta kyrkoherde var Fader Ryszard Mis (SCJ). Hans v\u00e4nliga uppf\u00f6rande och djupa predikar fick ett positivt svar fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsborna. Efter att fader Mis tog en ledarposition i sin ordning och flyttade till Rom 1997 tj\u00e4nstgjorde fader Jaros\u0142aw Nieci\u0105g (SCJ) och sedan fader Wies\u0142aw Swiech (SCJ) som kyrkoherdar till och med \u00e5r 2002. 2003 fick f\u00f6rsamlingen en ny kyrkoherde, fader Peter G\u0119bara (SCJ). Han skulle tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen under en mycket l\u00e4ngre tid och flyttade till \u00c5bo fr\u00e5n Tammerfors.<\/h6>\n\u00b7<\/span>\u00b7<\/span>
\n<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n
<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\nDet har ocks\u00e5 varit m\u00e5nga sommarh\u00e4ndelser i f\u00f6rsamlingens liv under \u00e5rtiondena. Pilgrimsf\u00e4rden till K\u00f6yli\u00f6 en vecka f\u00f6re midsommaren har varit en \u00e5rlig h\u00e4ndelse. Det har ocks\u00e5 varit tillf\u00e4lliga bes\u00f6k p\u00e5 K\u00f6kar kloster\u00f6. M\u00e4ssor har erbjudits i Sture kyrkan i \u00c5bo slott i samband med medeltida dagar i \u00c5bo. I Koroinen har en m\u00e4ssa erbjudits i flera somrar, f\u00f6rutom en liten pilgrimsf\u00e4rd fr\u00e5n kyrkan till Koroinen.
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n\u00b7<\/span>
\nP\u00e5 2000-talet har f\u00f6rsamlingen fortsatt att vara v\u00e4rd f\u00f6r olika grupper, varav n\u00e5gra inkluderar en ungdomsgrupp. Dessutom har nya grupper inr\u00e4ttats, till exempel Teologisk studiekrets och ”Muksu Klubb” f\u00f6r sm\u00e5 barn. F\u00f6rsamlingens aktiviteter har ocks\u00e5 utvidgats i diasporan. Till exempel finns det fler och fler katoliker p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 en regelbunden diasporam\u00e4ssa har uppr\u00e4ttats d\u00e4r. Det finns regelbundna m\u00e4ssor ocks\u00e5 i Eura\u00e5minne, d\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor deltar, s\u00e4rskilt polacker.
\n\u00b7<\/span>
\nAntalet olika nationaliteter i f\u00f6rsamlingen \u00f6kade under 1990-talet och d\u00e4refter. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det minst \u00f6ver 60 olika nationaliteter och f\u00f6rsamlingsborna talar minst 30 olika spr\u00e5k. Medlemmarna i Heliga Birgittas och den salige Hemmings f\u00f6rsamling i \u00c5bo tillh\u00f6r en mycket internationellt samh\u00e4lle d\u00e4r kyrkans katolicism blir p\u00e5taglig, eftersom m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder bildar en f\u00f6rsamling och berikar dess liv och hela stiftet med sina egenskaper.
\n\u00b7<\/span>
\nUppdateringar och renoveringar har gjorts i kyrkobyggnaden p\u00e5 2000-talet. Till exempel har belysnings- och ljudsystemen i kyrkans hall gjorts om.
\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nKyrkosalen<\/i><\/h6>\n<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
<\/h6>\nSakramentkapellet vid kyrkosalen
\n\u00b7<\/span>
\n<\/em>N\u00e4r f\u00f6rsamlingen har vuxit har kyrkans utrymme blivit otillr\u00e4cklig. Under h\u00f6gm\u00e4ssorna \u00e4r det vanligt att alla platser \u00e4r upptagna. D\u00e4rf\u00f6r har s\u00f6ndagsm\u00e4ssan sedan 2013 erbjudits klockan 9 antingen p\u00e5 latin, svenska eller finska och klockan 18 p\u00e5 engelska, f\u00f6rutom h\u00f6gm\u00e4ssan. F\u00f6rsamlingen har ocks\u00e5 m\u00e4ssor p\u00e5 polska, vietnamesiska, tagalogiska, spanska och arameiska.
\n\u00b7<\/span>
\nLedningen av den katolska kyrkog\u00e5rden tillh\u00f6r denna f\u00f6rsamling och de frivilliga arbetsm\u00f6tena \u00e4r till f\u00f6r att h\u00e5lla upp omr\u00e5det, arrangeras varje \u00e5r under v\u00e5ren och h\u00f6sten. Ibland har kyrkog\u00e5rden ocks\u00e5 haft sin egen vaktm\u00e4stare, men i dag har f\u00f6rsamlingsborna (s\u00e4rskilt de vietnamesiska) arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att ta hand om kyrkog\u00e5rden.<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n
\u00b7<\/span>
\nAvsnittet om \u00e5ren 1926-1996 \u00e4r baserat p\u00e5 en artikel av Kalevi Vuorela som publicerades i f\u00f6rsamlingsbladet 1996. Fr\u00e5n och med 2000 tillhandah\u00f6lls informationen av Jouni Leinonen och Leena Casagrande.
\n\u00b7<\/span>
\nK\u00e4lla: F\u00f6rsamlingsbladet 3\/2016 festupplagan<\/strong><\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\nF\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n
F\u00d6RSAMLINGEN I STATISTISKA SIFFROR
\n<\/strong><\/span><\/h4>\n\u00b7<\/span>
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nMedlemskap (pers.)<\/strong>
\n1930\u00a0 >\u00a0 81
\n1940\u00a0 >\u00a0 144
\n1967\u00a0 >\u00a0 236
\n1987\u00a0 >\u00a0 438
\n1996\u00a0 >\u00a0 820
\n2015\u00a0 >\u00a0 1912<\/h6>\n
2021\u00a0 >\u00a0 2342<\/h6>\n\u00b7<\/span>
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\nFinska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nSpr\u00e5k distribution\u00a0<\/strong>2015\u00a0 |\u00a0 2021 (pers.)<\/strong><\/h6>\n
Finska\u00a0 >\u00a0 523\u00a0 |\u00a0 546
\nPolska\u00a0 >\u00a0 321\u00a0 |\u00a0 537
\nVietnamesiska\u00a0 >\u00a0 174\u00a0 |\u00a0 172<\/h6>\nSpanska\u00a0 >\u00a0 115\u00a0 |\u00a0 121<\/h6>\nSvenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Svenska\u00a0 >\u00a0 128\u00a0 |\u00a0 116
\nArameiska\u00a0 >\u00a0 103\u00a0 |\u00a0 112
\nTagalog\u00a0 > 47\u00a0 |\u00a0 58
\nArabiska\u00a0 > 30\u00a0 |\u00a0 34
\nAssyriska\u00a0 > 11\u00a0 |\u00a0 10
\nAndra\u00a0 > 460\u00a0 |\u00a0 636<\/h6>\n\u00b7<\/span><\/h6>\n
\n\u25ba\u00a0\u00a0HUVUDMENYN<\/strong><\/a><\/span>
\n\u25ba\u00a0 F\u00d6RSTASIDAN<\/strong><\/a><\/span><\/h5>\n
\nWebmaster<\/strong><\/h6>\nwebmaster (at) romanos.fi<\/a><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" HELIGA BIRGITTAS OCH DEN SALIGE HEMMINGS katolska f\u00f6rsamling \u00b7 \u00c5BO \ud83c\uddeb\ud83c\uddee FINLAND \u00b7 F\u00f6rsamlingshistoria INNAN F\u00d6RSAMLINGEN GRUNDADES \u00b7 Som ett resultat av reformationen f\u00f6rbj\u00f6ds katolicismen i Finland fr\u00e5n 1517. Katolicismen var f\u00f6rbjuden i landet i tv\u00e5 hundra \u00e5r. \u201dDen som v\u00e4nder sig till p\u00e5ven, har aldrig ett hem eller en bostad inom svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1369","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1369"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62989,"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1369\/revisions\/62989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.catholicturku.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n